Lästorka...

Det är bra länge sedan jag hade en sådan lässvacka som jag nu är inne i! Ända sedan jag blev sjuk - vilket var två veckor sedan - har läsningen legat nere. Det är fullt förståeligt att man inte orkar läsa när febern ligger på dryga 39 grader fem dygn i sträck, men nu är jag ju ganska så frisk sedan ungefär en vecka tillbaka... Men läslusten lyser med sin frånvaro. Jag som annars alltid läser en bra stund på kvällen, till exempel, har den senaste veckan nöjt mig med att bläddra i Pandurokatalogen om kvällarna... Det är ju patetiskt!

Jag tror att jag måste få tag på något som nästan läser sig självt. En riktig bladvändare. Att ta itu med något ur mina högar lockar inte alls, tyvärr - fast jag misstänker att det gömmer sig riktiga godbitar där!

Anmälningarna rasslar in...

I skrivande stund är det 23 anmälda bloggar till Julklappspåse Large - specialaren. Det känns bara kul! ;-) Och alla som har anmält sig fram till prick just nu, har också fått ett bekräftande mejl.

Många skickar ett tack - i samband med anmälan - för att jag fixar och donar, och jag passar härmed på att tacka alla för att ni är med och förgyller vardagen för varandra! Några har undrat om jag själv är med och får paket, men det är jag inte. Jag förlitar mig på tomten, jag! ;-)

Julklappspåse Large - en specialare

Det här är ett engångsbyte för dig som tycker om att läsa och som vill delta i ett byte där du får en julklappspåse från en okänd person samtidigt som du skickar till en annan, helt slumpmässigt utvald person.

* För att kunna vara med i bytet ska du ha en aktiv blogg. Någon gång från den 25 november till den 1 december ska du göra två speciella inlägg, med anledning av bytet. Du gör dels ett inlägg där du besvarar en rad frågor om tycke och smak, dels ett inlägg där du berättar om din läsning på sådant sätt att din hemliga bokvän förstår vad du skulle uppskatta för slags böcker. Mer info om dessa båda inlägg kommer att publiceras här på bloggen En bok om dagen.

* Du ska ha en postadress i Sverige.

* Du skickar en av postens förfrankerade gröna påsar, storlek Large, till din utvalde bokvän. I påsen ska följande finnas med:

* En pocketbok som du valt ut för att du själv tycker väldigt mycket om boken. Boken ska vara i skick som ny. Hundöron, uppbrutna ryggar, fläckar, skrynkliga blad och klotter - glöm det. Om du har en känsla av att boken kanske är lite för mycket ny och oprövad mark för din bokvän, finns det utrymme för att lägga ner ytterligare en bok i påsen - och då en som kanske är mer av "ett säkert kort".

* Ett brev (handskrivet eller datorutskrift), där du förklarar hur du har tänkt i synnerhet kring ditt bokval, men också hur du har resonerat då du har plockat ihop de övriga saker som finns i paketet.

* Förutom dessa två saker, bestämmer du själv påsens innehåll. När du har bestämt dig för att påsen är klar, då är den välfylld. Tänk på att du kan variera prisbilden på det som du lägger i påsen. Du kanske har lagt ner några saker som kostat lite mer i inköp, medan andra inte kostat särskilt mycket - men oavsett priset, har du valt saker med omsorg. Du väljer sådant som du själv skulle uppskatta, men du ser till att ta hänsyn till din bokväns smak och ev. allergi.
Du kan lägga ner godis, te, kaffe, ljus, en penna, garn, scrapsaker, anteckningsblock, något egentillverkat, någon prydnad, sköna sockor... Din egen fantasi och din kassa, där har du gränserna - samt påsens fysiska begränsning.

* Om du tror att du av något skäl inte kommer att kunna leverera ditt brev i tid, avstå från att anmäla dig.

* Din anmälan ska vara mig tillhanda senast klockan 18.00, den 29 november. I anmälan finns ditt bloggnamn, bloggadress, samt ditt riktiga namn + adress. Du får ett bekräftande mejl tillbaka från mig!

* I början av v. 49 får du veta vem du ska skicka ditt brev till. Det är då ditt ansvar att besöka bloggen för att söka rätt på all den information som du behöver för att kunna komponera ett trevligt brev. Ge dig också tillkänna, genom att lämna en kommentar signerad "din hemliga bokvän" eller liknande!

* Ditt brev till din bokvän ska du posta absolut senast den 13 december. Tänk på att det inte finns utrymme för förseningar just under december, då posten är överhopad av brev och paket!

* När du har fått ditt eget paket ser du till att berätta det i bloggen! Tacka för paketet! Vill du inte öppna förrän på julafton, skriv då det - och så återkommer du efter julafton med fler detaljer!

* Det namn och de adressuppgifter som du får tillgång till via bytet hanterar du med försiktighet. Respektera din bokväns integritet.

Anmälningstiden är ganska kort, så var snäll och hjälp till att sprida informationen till de som ni tror kan vara intresserade! ;-)

Välkommen med din anmälan!

Funderar och funderar...

Jag har läst en hel del inlägg runt om på bloggar de senaste dygnen, kring bokbyten. Somliga är odelat positiva, andra har negativa erfarenheter och är inte särskilt nöjda. Eftersom det är jag som arrangerat de bokbyten som har förekommit, är jag naturligtvis berörd av debatten.

Det finns synpunkter på vilka som ska få vara med. För mig har det viktigaste varit att man ska ha en aktiv blogg (vilket funnits med som krav). Formuleringen "en aktiv blogg" säger ingenting om hur ofta man ska uppdatera sin blogg, men för att en blogg ska vara aktiv ska det hända något på den åtminstone någon gång i veckan, tycker jag. Andra menar att en aktiv blogg uppdateras varje dag, gärna flera gånger dagligen - men det tycker jag är smått höga krav. Den vuxna bloggvärlden har allt som oftast ett liv vid sidan av internet-livet - och då finns helt enkelt inte tiden att uppdatera sin blogg hur ofta som helst. Det där livet vid sidan av internet, det kan också bjuda på dödsfall, sjukdom, skilsmässa och andra omvälvande händelser som man inte styr över och som innebär att internet-livet måste ställas på paus.

Somliga menar att bokbyten blir bäst om de enbart är öppna för bokbloggare. Det är jag inte särskilt övertygad om. Bokbloggare i all ära - men nä. Hur många renodlade bokbloggare med aktiv blogg finns det? Hur många av dessa utvalda, kravmärkta bokbloggare vill ens vara med på ett bokbyte? Det antal som återstår är en liten skara, krasst sett. Men det är en liten detalj i sammanhanget. Den stora grejen kommer här: Jag menar att den stora variationen av bloggare är just det som kan erbjuda störst överraskning i fråga om bokval till bokvännen. Det kanske betyder att den renodlade, finsmakande bokbloggaren får böcker som hon i smyg rynkar på näsan åt och aldrig själv skulle lägga en spänn på - men som ändå bjuder på en intressant läsupplevelse. Syfte nummer ett med bokbytet är ju: att sprida lästips. Syfte nummer två är: att skämma bort en medmänniska.

Och då är vi inne på presentracet. Det är inte, och har aldrig varit tänkt som, en tävling i finaste prassel eller vad som nu skulle följa med boken. Jag är, om sanningen ska fram, lite oklar över hur det kommer sig att man gör det till en tävling. Vad är det som gör att det känns som en tävling? Det står uttryckligen i regelverket att man ska visa upp/berätta om vad brevet innehåller - och anledningen till att den regeln finns med är dels att det tillhör vanligt folkvett att tacka för det man får (och visa att brevet kom fram - det är en osäkerhetsfaktor med posthanteringen!), dels för att sprida det där lästipset. Eftersom vårt gemensamma liv utspelas på internet, så är det alltså på internet man visar sin tacksamhet och delar med sig av bokens titel.

Jag har snickrat ihop ett frågeformulär för att göra det enkelt för mottagare och avsändare. För mottagaren är det en chans att visa vad man gillar och vad man undviker - i synnerhet är det här frågeformuläret viktigt för den som inte är så personlig i sin blogg utan kanske mest ger recensioner eller boktips. För avsändaren är frågeformuläret en slags checkpoint; blir nu det paket som jag tänkt mig att skicka ett bra paket för mottagaren? Så länge man använder sig av formuläret är allt lugnt. Men om man skriver i formuläret att inget spelar någon roll och att allt blir bra, då bäddar man för problem - om det ändå är så att man har vissa önskemål. Och märk väl: man kan vara aktiv, kravmärkt bokbloggare med tio entusiastiska uppdateringar om dagen, och ändå skita i att läsa igenom vad ens bokvän har för önskemål eller allergier. Då spricker det i alla fall.

Jag tar inte åt mig personligen av det här med att folk skickar begagnade böcker med tefläckar och knöliga omslag, författarsignerade böcker, mjölkchoklad till mjölkallergiker, snitsigt uttänkta temapaket eller överraskningar till hunden... Jag kan inte heller ta åt mig då någon missar sista datum att skicka, skickar ett extra paket bara föratt, eller glömmer att tacka i bloggen. Hur ska jag veta på förhand att någon inte tänker sköta sig eller att någon tänker slå knut på sig för att göra sin bokvän överlycklig? Det ligger liksom helt utanför min kontroll. Jag vet ju inte att det fungerar dåligt förrän det gör det och då är det ju för sent att göra något åt saken... Jag märker inte heller att någon har en alldeles särskild talang för att lysa upp någons vardag förrän det är gjort - men det är ju inte ens att betrakta som ett problem. Bara som en oväntad, underbar bonus.

Det regelverk som jag funderat ihop är inte mer perfekt än vad den som tolkar reglerna är. Det finns tolkningsutrymme, och det gör det för att det ska finnas utrymme för personliga påhitt. Man kan ha betydligt mer styrda regler, t.ex. en nyinköpt pocketbok och en chokladkaka på 200 gram. Då blir det rättvist, men kanske också lite tristare. Jag har inte velat ha det så, men kanske ni vill?

Nu. Sista sucken att säga vad man tycker och lämna konkreta förslag inför ett kommande julbyte.

Galen Shakespeare...

Lyckligtvis - när jag av en ren slump behöver lite Shakespeare - snavar jag över dessa två klipp; Romeo & Juliet i sammandrag. Eller, sammandrag och sammandrag... Det mest korrekta ordet borde vara racerfart...

Här kommer del 1:



Och del 2:



Sen kan det kanske vara på sin plats med en liten presentation av författaren Shakespeare också, ifall någon känner sig osäker på de mest grundläggande fakta:



Fast, det är klart. Det kanske hade varit lite mer tillförlitligt om karln inte hade tappat alla sina kort på golvet där i början... ;-)

Brev på villovägar...

Hörni, ni hemliga bokvänner! Jag ser att det är flera som väntar på sina sista brev i bytet ännu. Ni som inte sett att bokvännen har fått sitt brev - var så snäll och lämna en kommentar inne på hennes (eller hans!) blogg! Skriv bara som det är; om ni har postat sent, om ni precis ska posta (fast ni är sent ute!) eller om ni har postat fast inte sett att det kommit fram... Det känns mycket bättre då, för den som går och väntar och undrar!

Alla hemliga bokvänner...

Ja, ni som skickat paket land och rike runt för att glädja andra människor - ni kan nu känna att det är fritt fram att låta anonymiteten falla... Den fjortonde har passerats med några dagar och därmed borde de allra, allra flesta brev ha nått sina mottagare vid det här laget.

För den som känner sig förvirrad och undrar vad det här handlar om, kan jag bara peka mot högermarginalen! Där står vilka som har varit med i Pocket & Prassel 3.0 och vilka som har varit med i Pocket & Pyssel, och dessutom vilka regler som har gällt för respektive byte.

Alldeles när som helst kommer anmälan till årets julklappspåse att läggas ut. Någon som vill tycka till eller lägga fram förslag? Kommentarsfältet är i vanlig ordning öppet! ;-)

Saker att fundera över... (uppdaterat)

När man ligger nerbäddad och inte kan göra mycket annat än att knapra piller och fundera över småviktiga saker, då får man göra just det. Saker som är lite sådär småviktiga, som man måste fundera över, det är till exempel:

Varför arbetar CSI ständigt i mörkret? Oavsett tidpunkt på dygnet, så är brottsplatsen som ska undersökas alltid mörklagd. Ingen hittar någonsin till den där lilla knappen som skänker ljus från ovan (takbelysning, alltså). Alla bara famlar omkring med sina ficklampor i mörkret. Hur kan det komma sig?

Och när vi ändå talar om CSI... De är ju hyfsat smarta och vet verkligen hur farligt det är att överhuvudtaget leva. Eller hur? Hur kan det då komma sig, att enskilda brottsplatsutredare på eget bevåg knallar in på brottsplatser som inte är säkra??? Vi, som sitter i soffan, vi vet ju allihopa att det är då som det blir eländes elände och en massa pangpang och blod. Men det vet inte CSI.

Och vart tog han vägen, den snygge, färgade killen som inte syntes till alls under de första fyra avsnitten av CSI Las Vegas, säsong åtta - lyckligtvis inköpt innan bacilluskerna däckade mig. Vart tog han vägen? Tjänsteresa? Ni vet, den här killen:

Jag höll på att grubbla mig helt fördärvad, innan jag kom på att jag kunde fråga min medtittare, den artonåriga proffs-CSI-tittaren... "Vadå den andre färgade killen? Det finns bara en!", förklarade hon, medan jag envisades och räknade upp vad han hade varit med och löst för olika fall. "Jaså han!", fattade hon till sist. "Han är ju med i Criminal Minds..."

Äh. Jag som hade sån stenkoll.

Uppdaterat:

Glömde bort hälften av det som jag skulle berätta, det gjorde jag också! Här kommer resten:

I morse skulle vi - mittentösen och jag - fortsätta att se CSI och alla dess öden och äventyr. Och jag hade koll på alla inblandade! ;-) När vi hade legat i varsin soffa och tittat ett tag, kom jag plötsligt ihåg att jag hade fått en påse Gott & Blandat - den äkta varan - av maken igår kväll. Jag var inte riktigt i form för godis då, men nu på morgonen kände jag ett litet godissug och tänkte starta dagen med några fruktiga kemikaliebomber. (Ja, om man tar fruktsmakerna, då är det väl inte så farligt? Då är det väl nästan som riktig frukt???) Märkligt nog, fick jag bara upp svarta lakritsgodisar, hur jag än fiskade i godisskålen - och till sist började jag muttra något om "Vart alla färgiga nu då har tagit vägen???" medan jag grävde allt mer frenetiskt i skålen och helt tappade fokus på filmen. Jag har en make som ogenerat äter upp godis han har köpt åt mig, och dessutom väljer vilka sorter han vill ha - så det här är ingen ovanlighet.

;-)

Dottern, som från sin soffa, inte hade koll på vad jag sysslade med i min soffa, slog av dvd:n och bestämde sig för att det nu fick räcka med förvirring:

"Det där redde vi ut igår kväll, mamma! Det finns bara en färgad i den här serien och det är inte han som är med i Criminal Minds! Ge dig!"

Begreppsförvirring. ;-)

Näsan ovan vattenytan!

Ja! Jag har kravlat mig upp ur feberdimmorna, trappat ner på alla mediciner och börjar se en ljusning! ;-)

Idag är målet att jag ska hålla mig mer i sittande läge än i horisontalläge. Förhoppningsvis återkommer jag. ;-)

Däckad...

Många febergrader, värk i kroppen, rossligt i luftrören... Jag äter alvedon till frukost, lunch och middag, kryddar med hostmedicin och bricanyl. Igår blev det en tur in till vårdcentralen för att puffa lite i deras apparater och ja, vad trevligt det var att få andas ordentligt igen.

Stiltje här, alltså.

När jag är piggare kommer det bli anmälningsdags till julbyte! ;-)