Värmebölja och bullbak

Jamen, vad gör man då termometern står på 28 grader plus i skuggan och ingen svalka finns i sikte..? "Ont ska med ont fördrivas", tänkte jag och satte en bulldeg. Det finns dock gränser för hur mycket man utsätter sig själv för, så jag nöjde mig med en halvlitersdeg. Väldigt goda vaniljbullar blev resultatet. Något senare hade temperaturen stigit till 30 grader i skuggan, så det bullknepet funkade då verkligen inte... ;-)

Jag var till biblioteket igår och lånade några böcker, men jag har inte riktigt läsro i den här värmen. Istället ser vi väldigt mycket CSI och Mordkommissionen. Det är mittentösen som samlar på mord & blod på dvd, så när hon är ledig från sommarjobbet hänger vi framför teven.

Imorgon börjar "virk-alongen" hos Veronica. Jag handlade lite garn idag - hade faktiskt inget vettigt att ta till här hemma trots vad som känns som ett oändligt förråd restgarner - och det blir en brun liten mus med rosa öron. Klädernas färg får jag bestämma senare.

Bokbloggen goes inredningsblogg!

Ja, nu har äntligen köksbilderna vandrat över från kameran till datorn. Det tog ett tag; i sommarvärmen går ju allt lite långsammare...

Jag ska skona er från alltför avslöjande bilder av köket i före-skick, men så här såg en del av köket ut. Här stod man då man diskade - och här kommer man även i fortsättningen att stå, eftersom vi vare sig dragit om rör eller lejt in en hushållerska. Notera särskilt det fula kaklet i bakgrunden, som satt där då vi flyttade in för tjugo år sedan men som vi alltså först nu har sprättat loss. De vita luckorna har nog suttit där sedan huset byggdes -74, och de hade verkligen gjort sitt. Våra barn har varit ena hejare på att diska, och då köksluckorna får sina dagliga smällar av framdragna stolar - ja, då får de lite skavanker...

Här har vi samma diskhörna i omgjort skick. Vi har flyttat lådhurtsen till ytterkant, vilket känns mer lättåtkomligt. Dessutom har vi förvandlat det nya hörnskåpet nertill (inte det som hänger på väggen) till ett användbart hörnskåp - till skillnad från det förra, som var helt "död yta". I hörnskåpet sitter såna finurliga hyllplan som man liksom svänger ut, och svänger in - och så kan man ha pinaler ända in i hörnet av skåpet. Helt klart klokt!


Vi har lyxat till det lite med "spottar" under överskåpen, men vi inser att det kommer att vara en källa till både glädje och irritation. Trots att de är inköpta på Fina Byggfirman tillsammans med stommar, luckor och allt annat, så verkar de vara av modellen "Funkar när andan faller på" - och det känns inte riktigt bra.

Kaklet här på väggen har jag satt upp; jag har smackat på fästmassan, satt fast plattorna, och fogat. Maken har fått stå för finliret, alltså kapa plattor då de inte passat... När bilden togs var inte plattorna helt färdigtorkade, därför är de lite flammiga. Diskbänken är vår gamla, den ville vi inte byta ut. I stugan har vi sån där modern diskbänk med infälld ho - och vi dräller ständigt vatten på skåpluckan rakt nedanför diskhon. Det mår inte skåpluckan särskilt bra av; den sväller och färgen släpper och det blir eländes elände. Så orkar vi inte med att ha det här hemma, så då valde vi att behålla den gamla, väl fungerande diskbänken.


Skåpen går nu upp till taket, vilket de inte gjorde förr. Så skönt att slippa dammsamlarhyllan där uppe! Det är maken som har byggt ihop stommarna, monterat luckor och gjort allt snickerijobb. Sånt fixar inte jag... Lite irriterande är det allt att luckorna inte sluter tätt, utan de vita stommarna lyser igenom mellan luckorna. Vi kommer att dölja det med hjälp av lite självhäftande folie i rätt nyans.

Hur som helst är det väldigt skönt att köket är i snyggt skick. Det känns toppen och vi är rätt stolta över ett bra jobb! ;-)

Heta skor!

Tilde text hann före mig med att skriva om det som jag bara tänkt: Vilka heta känslor som väcktes kring foppa-tofflorna! Det är ju bara ett par skor..! ;-)

Nu måste jag klura ut något riktigt hett att ha en omröstning om! Magdalena Ribbings spalt är en rik källa att ösa ur... Ni läser väl den?

Varmt...

Det är varmt. Sommaren har anlänt, kan man säga... Temperaturen ligger just nu på tjugofem grader i skuggan - och det är några grader lägre än vad det var igår. Stadigt solsken, en lätt vind (tack och lov för vinden!) och lediga dagar... Skönt!

I helgen har det varit marknad här i kommunen, och jag gjorde självfallet ett besök där under gårdagen. Tjusigt hantverk, polkagrisar i långa rader, tråkiga t-shirts med fåniga texter, sommarblomster och perenner, antikt, smycken, kläder, falska foppatofflor och lite allt möjligt annat kunde man beskåda och inhandla - och så fanns det pärlor och smyckestillbehör! Där blev jag ståendes en lång stund, och det var också det enda stället där jag slösade mina surt förvärvade slantar. Eller slösade och slösade; jag köpte faktiskt material till två halsband till mig själv och det är väl snarare en investering än ett rent slöseri..? Pärlorna finns på nätet också, för den som är hugad! ;-)

Vi har också kalasat lite grann här hemma, och nu när vi äntligen har köket något så när i ordning börjar det vara trevligt att få besök igen. Det blir liksom en helt annan känsla när man inte längre har matbordet ståendes i hallen, matvarorna på övervåningen och porslinet staplat på tvättmaskinen (ja, och så lite allmänt byggkaos med verktyg och sågspån överallt också, så klart)... Jag har bakat en del och det har varit kul att inviga det nya köket på så sätt! Marängerna berättade jag om tidigare, och jag ser att yngsta har bloggat om rulltårtan... Sen har det blivit familjens favoritmarängtårta också, och mandelbiscotti, chokladdrömmar och silviakaka...

Det visade sig att jag var hyfsat bra på att kakla också, så nu är jag ännu mer sugen på att lägga mosaik på ett bord att ha ute på baksidan om somrarna. Någon som har testat och har något tips? Det enda som fattas är väl att jag ska snava över ett bord som är så billigt att jag inte behöver gräma ihjäl mig om det blir för fult... ;-)

Det kommer förhoppningsvis bilder på det nyfixade köket - men de har inte förflyttat sig från kameran till datorn ännu. Det går lite segt här i värmen..!

Och så måste jag till sist berätta att Veronica kör igång en virk-along nu; hon ska lägga ut mönstret lite pö om pö till den söta trädgårdsmusen som syns på bilden här under. Jag ska virka en, men jag kommer att ha så mycket annat för mig nu ett par veckor framåt att jag säkert hamnar på efterkälken redan från början... Men jag hoppas att inläggen med mönstret får ligga kvar, så man kan virka ikapp! Någon mer som får lust att virka en liten mus?

Nu ska jag återgå till att lata mig! ;-)

En annorlunda uppväxt, av Iris Johansson

Jag har försökt mig på att läsa Iris Johanssons bok En annorlunda uppväxt, som handlar om författarens uppväxt. Hon är autist och uppfattar därför inte omgivningen på samma sätt som de flesta andra människor. Det är förvisso rätt intressant att få en inblick i hur ett barn med autism tänker och fungerar - men jag orkar tyvärr inte igenom boken.

Först läste jag om Johanssons uppväxt i hemmet och i skolan, berättat i jag-perspektiv. Sen kom samma sak, om igen - fast berättat ur ett tredjepersonsperspektiv, med författaren som "hon" eller "flickan". Det är möjligt att det finns någon slags skillnad på dessa berättelser, men jag uppfattar inte skillnaden. Jag känner bara att det är upprepande.

Efter detta följer ett långt (och för mig) rätt förvirrande kapitel, om författarens osynliga vänner Slire och Skydde. Det handlar om hur svårt det är för en autistisk person att ta sig ur sin inre värld, som av den autistiska uppfattas som den verkliga världen - men jag skulle ljuga om jag säger att jag verkligen har lärt mig hur en människa med autism tänker. Jag förstår tanken, men jag klarar inte av att ta till mig. Det är något med Johanssons berättarteknik som gör att berättelsen känns alltför omständlig och inåtvänd.

Vid det här laget börjar boken kännas både upprepande och alltför tungrodd, och jag orkar inte ta mig igenom den utan lägger bort den utan att ha läst den till slut. När jag kikar på innehållsförteckningen ser jag att kommande kapitel handlar om författarens vuxna liv och även om vanliga frågor kring autism. För den som har en nära anhörig, drabbad av autism, kan det här vara precis den bok som man efterlyser. Själv föredrar jag Gunilla Gerlands En riktig människa. Den ligger på en, för mig, mer hanterbar nivå och den läste jag med stor behållning.

Sommarplåga?

I dagens DN kan man läsa att det återigen är högtid för de grälla styggelserna, även så kallade foppatofflor... Jag måste erkänna att jag äger ett par. Ett par svarta, dekorerade med några nyckelpigor. Jag har dem när jag går omkring utomhus här hemma, och jag kan gå någon hundrunda med dem. Säkert har jag slafsat iväg med dem till matvarubutiken också någon gång. Så jag är alltså en av de personer som förpestar världen med fula foppatofflor - men de är ju så behändiga att stoppa fötterna i... ;-)

Om jag vore min ena tonårsdotter nu, så skulle jag fråga om det är hiss eller diss - men jag modebloggar ju inte, så det kan jag inte göra. Eller, det kan jag väl... Vad säger ni?

Hiss eller diss?

(Collaget har jag snickrat ihop av bilder som jag hittade här!)

Bokbloggen goes matblogg

Jag har bakat maränger i parti och minut. Det är jättekul och enkelt! Man tar tre äggvitor i en ren, torr bunke. Sen vispar man till dess att man kan vända skålen upp och ner utan att de vispade äggvitorna glider ur. Äggvitan ska vara hård! Om man har haft det minsta fett eller vatten på skål eller vispar så går det inte bra... När äggvitorna ser ut som de ska, lägger man i två deciliter strösocker och ett halvt kryddmått ättiksprit, och så vispar man en stund till. Sen tar man en liten sked, och klickar ut lagom stora maränger på en plåt klädd med bakplåtspapper. Det är liksom grunden i det hela.

Om man känner sig kreativ kan man hälla i lite karamellfärg i smeten, och vispa så att det blir jämnt fördelat. Är man extra finurlig kan man dela smeten och färga den i olika delar, så får man olika färger på marängerna. Lite karamelligt strössel på dessa snyggingar, så blir de oemotståndliga.

Man kan också behålla marängerna vita och strössla på olika strössel med smak, till exempel saltlakritsflingor eller chokladströssel. Jag handlade mina saltlakritsflingor på Ö&B, så det finns förmodligen att hitta lite varstans. Ett tips: göm saltlakritsflingorna, när du väl har burit hem dem! Annars tar de slut, och det är inte för att du själv går och smygäter dem... ;-(

Jag gjorde också en del chokladmaränger, som blev grymt goda. Lite kakaopulver i marängsmeten och så vispar man om lite slarvigt så att marängerna blir melerade. Snyggt och gott! ;-)

Jag har gräddat mina maränger med varmluftsugn, sisådär en 80 grader i en halv evighet. Det ska ta en timme i 100 grader, vanlig ugn - som ett litet riktmärke. Idag glömde jag en plåt inne i ugnen en timme extra, men det gjorde lyckligtvis ingenting. Så länge man inte har för varm ugn, går nog det mesta bra. Gräddar man dem i för varm ugn smakar de brända riskakor, och det är inte vad man önskar sig... Testat. ;-)

En intressant frågeställning...

Magix ställer frågan Är vampyrer bättre än Läckberg? på sin blogg, och funderar över hur det kan komma sig att somliga bokbloggare skäller ned vissa bestsellerförfattare medan de slukar andra. Jag är inte alls säker på hur det kan komma sig, faktiskt - så egentligen borde jag nog inte alls ge mig in i debatten. Det enda jag vet, det är hur jag själv tänker.

Jag är väldigt mycket allätare. Det som jag läser allra allra minst måste vara science fiction och kanske chick-lit. Science fiction har jag aldrig känt någon dragning till och chick-lit känner jag mig ärligt talat lite för tantig för numera. Alltså, det är inte fel på böckerna i sig, utan det handlar om att jag inte tycker att just dessa böcker är något för mig just nu. Om chick-lit hade haft sin storhetstid för femton år sedan hade jag förmodligen slukat dessa böcker - men det som fanns i den vägen då, det var Danielle Steel och liknande författare. Och då slukade jag dessa böcker. Såklart. Det var vad jag just då ville ha. Tantsnusk. ;-)

En period läste jag mycket klassiker; företrädesvis svenska och från den engelskspråkiga delen av världen. Det är något visst med klassiker. Det kan vara ett eländes elände att ta sig igenom dem, och man hinner ångra sig ett par gånger om - men sedan är man vansinnigt nöjd med att ha läst verket. Klassiker ger en något att fundera över. Ständigt. Tidlöst.

Numera tycker jag om att läsa självbiografiska böcker, men jag blir galet irriterad på självbiografier med uselt språk eller ologiskt upplägg. Jag gillar verkligen deckare - men det får gärna finnas något mer än bara en spännande historia. Det får gärna vara lite samhällsdebatt eller moraliska dilemman eller vad som helst annat, som ger en extra dimension åt berättelsen. Jag tycker mycket om romaner med kärlek och konflikter och vardagsbestyr och kringelkrångel - men det ska vara väl berättat. Jag gillar böcker för ungdomar, böcker som ger ett bekymmer och visar olika vägar att ta sig ur problemet; böcker som lyfter... Jag sticker emellan med någon fackbok ibland, eller med ett seriehäfte. Det handlar om att jag vill ha olika saker, beroende på vilken sinnesstämning jag är i. Eller, i vilket syfte jag läser.

Sen är det odiskutabelt så att det finns böcker som är bättre skrivna än andra, och det finns somliga böcker som hade behövt bearbetas några varv till, egentligen. Och förmodligen sticker jag väl ut näsan nu, och jag räknar med att få någon liten knäpp på den, men: Oavsett om man gillar en berättelse i sig, eller inte, så är språkhantering och struktur ett par detaljer som faktiskt spelar stor roll. En bok som är taffligt skriven kan mycket väl bli en bestseller, men det är inte särskilt troligt att den blir en klassiker. Det är en viss stilskillnad - men det betyder inte att vi alla ska eftersträva att läsa enbart välskrivna klassiker medan vi ser ned på taffligt skrivna bestsellers och undviker dem på liv och död. Böckerna ger oss olika saker och vi läser dem förmodligen vid olika tillfällen i livet - eller då vi vill åt något särskilt med läsningen.

Oj, så långt. Och jag är inte ens säker på att jag har tänkt färdigt. ;-)

Mamma, pappa, barn, av Carin Gerhardsen

För en liten tid sedan kom andra delen i Gerhardsens planerade deckarserie ut - och den heter alltså Mamma, pappa, barn. Jag läste den första, Pepparkakshuset, tyckte bra om den - och ville självklart även läsa den här. Av Ordfront förlag fick jag ett rec.ex, och det uppskattar jag mycket.

I Mamma, pappa, barn möter vi treåriga Hanna som är alldeles ensam hemma. Mamma och lillebror har nog flyttat iväg från henne, tror Hanna, för de kommer aldrig hem. Vi möter också Jennifer och Elise, tonårssystrarna som växer upp i ett hem där mamman inte orkar med det vardagliga utan låter hemmet invaderas av nedsupna vänner. Vi möter Jocke, som är vuxen men som inte får leva sitt eget liv. Vi möter också föräldrar. En mamma som har blivit dödad och en pappa som bor långt, långt borta. En pappa som håller kvar sitt barn med våld och en mamma som förtvivlat klamrar sig fast vid sitt barns omsorger. Det handlar mycket om familjer; om hur det kan bli då det är som hemskast, om hur det är svårt att släppa taget och om hur döden kommer på besök och förändrar.

Vi får också följa polisernas liv, både i tjänsten och utanför. Det är särskilt intressant att följa Petra den här gången - hon drabbas av ett fult rävspel som påverkar henne rejält...

Gerhardsen skriver med en slags skön lätthet; det är ett enkelt språk som säger det som ska sägas - utan att läsaren blir skriven på näsan och utan att det blir för torftigt. Det är en konst att hitta rätt sorts språk till sin berättelse, och den konsten behärskar Gerhardsen, tycker jag.

Jag läste Mamma, pappa, barn i princip i ett sträck - det var så spännande och jag ville så gärna veta vem som har gjort vad och varför. Visst kan man klura sig fram till hur det hänger ihop innan det är slut, men det gör inte särskilt mycket. Gerhardsen berättar växelvis om de olika händelseförloppen, och det gör att spänningen ändå håller i sig. Klart läsvärd!

Strålande sol, åska och en regnskur eller två...

Ja, det har varit lite omväxlande väderlek här idag! ;-) Mitt på förmiddagen tog jag med mig hund och virkning och förflyttade mig till min solsäng ute. Jag hann virka ett par varv bara, så blev det plötsligt alldeles mörkt - och på himlen hade solen skymts av ett stort, mörkt moln. Det dröjde bara några minuter, så var åskan över oss. Sen dundrade det på under några timmars tid, men det gjorde inte så mycket. Vi lyssnade på muller och så bakade jag en omgång mandelbiscotti. Gott!

En stor vovve som bor här i närheten har lärt sig att öppna husets låsta ytterdörr, och smet ut mitt under regnandet. Jag vet ju var vovven hör hemma, så jag kopplade den och promenerade hem med den - och försökte "hundsäkra" ytterdörren så att han inte skulle smita ut igen, innan ägarna kom hem. Om vår vovve smiter hemifrån vill jag hemskt gärna att någon gör samma sak för oss! Man vill inte så gärna vara med om att hunden blir trafikskadad eller att någon kanske har hunnit vara dum med hunden, då den har varit på egna äventyr...

Jag fick ett väldigt välkommet överraskningspaket från svartanova idag! En rejäl påse gott te och ett glassogram låg där i. Den tjejen vet hur man muntrar upp människor! Jag har redan tackat henne via mejl, men jag gör det en gång till här! Tack! ;-)

Jag har surfat runt bland de bloggar som deltagit i Sommarpåse Lyx, och det verkar som att väldigt många påsar har postats senast den 21 juni, precis som reglerna sa. Åh, vad bra det är! Då behöver inte folk gå omkring och undra, och känna sig bortglömda! (Och är det så att du har postat sent, så kan du väl gå in och kommentera hos den person som ännu väntar på brev?) Någon har funderat på när och hur man avslöjar sig - och det kan väl vara läge att göra det nu. Sista postningsdatum har ju som sagt passerats, och då måste det vara fritt fram! ;-)

Mera Wallander!

Nu finns ännu en Wallander-film på dvd! Skulden heter den och den som är nyfiken på innehållet kan kika här. Tack för tipset, Johan! ;-)

Jag har alltså inte sett den - men den lär få följa med hem från videobutiken vilken dag som helst..! Åh, vad jag tycker om att ha sommarlov! ;-)

Decembergatans hungriga andar, av Ulrika Lidbo

Decembergatans hungriga andar handlar om fjortonåriga Jenny som tycker att hon lever ett helt meningslöst liv; hon har inget viktigt för sig och ingen behöver henne. Hon blir vald tredje sist på gympan (finns det fortfarande idrottslärare som låter ungarna välja lag på egen hand???), hon har ingen kille och hon är ett fetto. Alltså gör hon upp en plan. Hon ska gå ner i vikt så att hon kan ha size zero - samma storlek som modellerna har - och då blir hon automatiskt oemotståndlig och eftertraktad som både tjej och kompis. För att tappa vikt bestämmer sig Jenny för en diet som består av i princip inga kalorier alls, och hon följer den ganska väl. Det gäller att ligga i, om man ska lyckas gå ner många kilo under ett kort sommarlov...

Så småningom möts Jenny och Betty. Betty bor också på Decembergatan. Betty är riktigt skicklig på det här med att banta. Hon kan alla slags trick och vet exakt hur man ska göra för att inte lägga på sig ett gram. Och hon är smal, helt sanslöst smal... Tillsammans blir Jenny och Betty starka; det är de två mot världen. De två, som vet hur man lever ett liv utan att smutsa ner sin kropp med mat - och det är de två, som kan kontrollera sig själva så pass att de inte ens behöver mat till sist.

Det är väldigt intressant läsning, det här. Till en början blir jag smått galen på att allt fokuserar på mat - men det är ju så det kan vara, för en person med ätstörningar. Allt snurrar kring mat och kalorier, och den känslan lyckas Lidbo fånga. Det känns väldigt realistiskt, alltihop.

Den här ungdomsromanen tycker jag alltså är riktig bra. Framförallt gillar jag att man får se vägen in i eländet; följa hur tankegången går hos en person som drabbas av ätstörningar. Jag tycker också att det är både riktigt och viktigt att Lidbo visar exakt hur galet det kan gå - att döden faktiskt är en högst trolig slutstation för den som inte lyckas bryta beteendet.

Rekommenderas!

En fri röst, av Ayaan Hirsi Ali

En fri röst är en rätt knubbig bok om närmare 400 sidor, vilket kan verka avskräckande innan man har börjat läsa i den. Det är en självbiografisk berättelse, och man kan därför lätt förledas att tro att det här är ännu en i raden av BOATS (Based On A True Story) med de kvalitetsbrister i språk och berättarteknik som just BOATS ofta bär med sig. Men det här är en betydligt mer läsvärd bok än många andra BOATS. I korthet kan man säga att En fri röst följer Ayyan Hirsi Ali från småbarnsåren i Afrikas öken, till vuxen ålder då hon lever under stark hotbild och är på flykt efter att ha ifrågasatt det kvinnoförtryck som hon har upplevt och sett inom islam.

Till skillnad från somliga andra självbiografiska böcker, är den här boken skriven av en människa som inte enbart fokuserar på de negativa upplevelserna i livet utan också har en förmåga att kunna lyfta blicken och se bortom det högst personliga. Ayaan Hirsi Ali har förvisso råkat ut för många förfärliga händelser i sitt liv, men av boken att döma har hon ändå en fantastisk förmåga att gång efter annan reflektera över vad som egentligen hände, dra lärdom, resa sig och gå vidare. Det är inte en enkel sak att göra ens i vår västerländska tämligen liberala och välbärgade del av världen, och att klara av att göra det i en mycket fattig miljö där omvärldskunskap på intet vis var (är!?) en prioriterad sak för de flesta människor och i princip inte alls för en liten flicka - det är värt all respekt.

I bokens epilog skriver Ayaan Hirsi Ali att hon är uppvuxen i den del av världen där döden är ständigt närvarande; virus, bakterier, torka, svält, soldater, översvämningar... Ingen gick säker för döden. Därför tycker hon att frågor om hur det känns att leva under dödshot är svåra att besvara. Hennes uppväxt har lärt henne att man inte kan ta livet för givet:

"När jag föddes trodde min mamma till en början att döden hade tagit mig.Men jag överlevde. Jag fick malaria och lunginflammation, men tillfrisknade.Mina könsorgan skars bort, men såret läktes. En bandit höll en kniv mot min hals, men han skar inte av den. Min koranlärare krossade min skalle, men läkaren som behandlade mig lyckades hålla döden på avstånd. Till och med nu,med livvakter och mordhot, känner jag mig priviligierad att vara vid liv - och dessutom vara fri."

Jag tycker väldigt mycket om att Ayaan Hirsi Ali inte fördömer, utan resonerar. Hon ifrågasätter och tydliggör. Hon lutar sig mot den fakta hon har och diskuterar; vad står egentligen i Koranen och hur tillämpar muslimer det som står där? Efter att ha levt på olika ställen och sett islam i olika former, har hon förmånen att kunna jämföra och dra slutsatser. Det är otvivelaktigt så att Ayaan Hirsi Ali visserligen är mån om att få lägga fram det som hon har kommit fram till och att hon vill att världen ska lyssna till henne - men att hon också är högst medveten om att en förändringsprocess kommer att ta många år.

En fri röst är verkligen värd att läsa.

(Jag har fått boken som recensionsexemplar.)

Sommarblomster och annat...

Idag har jag fotat samma blomster som jag fotade för en liten tid sedan. När jag fick se den här växten i knoppning, kom jag ihåg att den här blomman är en lupin. Den har växt sig rejält hög och snygg, men har inte hunnit längre i blomningen än så här ännu.

De här vita skönheterna är nog inte helt klara ännu; jag tror att de såg ut som små klockor i fjol. Blommorna hänger lite i skymundan, under bladen, vilket är synd. Man får böja sig ner och kika för att få se blommorna!


Den här blå raringen har också växt sig riktigt hög och bred, och nu ser jag att den står alldeles galet i rabatten. Den är mycket större än vad jag trodde att den skulle bli, och skymmer alldeles en del lägre växter. Det blir till att möblera om lite senare!

På mittentösens planteringsbord, ute på altanen, låg i morse den här lilla fågeln. Den har förmodligen kört in i fönstret i full karriär, och sedan studsat ner på bordet som står just under fönstret. För någon dag sedan låg en halvt uppäten fågel mitt på gräsmattan, och förra veckan hade vi en svårt skadad igelkott hos oss. Nu räcker det med döda smådjur på gården, tycker jag!

Inomhus håller vi på för fullt med att göra om köket; vi byter stommar, luckor, kakel och flyttar om lite. Det ser lite mindre ut som en byggarbetsplats nu, men vi saknar fortfarande somliga delar för att kunna slutföra bygget. Det har varit rätt irriterande dels att behöva vänta på att få rätt pryttlar, dels att ha ett bara halvt användbart kök. I ett kök utan arbetsytor och med majoriteten av köksgrejerna någon annanstans, gör man så lite som möjligt. Nu kan vi visserligen börja ställa in grejer i skåpen, men vi kan ännu inte slutföra bygget. Förhoppningsvis får vi allt vi behöver i början av nästa vecka. Då har vi varit kökslösa sisådär en tre, fyra veckor... Men det blir bra när det blir klart! ;-)
Här kommer en liten tjuvkik på luckorna, som är mörkt bruna med fasade kanter:


Idag har jag också varit till Hemmakväll och lämnat igen tre försenade hyrfilmer. 120:- gick det kalaset på, och roligare än att betala böter hade jag gärna haft för den slanten! ;-(

Så länge vi båda andas, av Stephenie Meyer

Det är visst en hel vecka - minst - sedan jag lovade lite tyck och tänk kring Så länge vi båda andas av Stephenie Meyer! Vad tiden går...

Det här är alltså den fjärde och avslutande (?) delen i Meyers serie om vampyren Edward och den alldeles vanliga tösen Bella. I tidigare böcker har vi fått läsa om hur Bella dras till Edward (eller ja, det är ju ömsesidigt) och om hennes privatliv i övrigt; exempelvis hur hennes vänskap med Jacob utvecklas. Vi har också fått läsa om hur allting blir allt mer tilltrasslat i takt med att det uppdagas att folk är vampyrer eller varulvar eller (kors i taket!) alldeles vanliga - och om de konflikter som finns, om de fredsavtal som finns, och om de strider som bryter ut. Det har varit starka känslor som åtrå, ångest, kärlek, sorg; och nu är vi då framme vid slutet på historien...

Så länge vi båda andas inleds med att Bella och Edward gifter sig, och själva bröllopet går rätt bra. Bröllopsnatten går också hyfsat bra, antyds det i boken. Inte riktigt allt i huset blev sönderslaget och Bella överlevde. Jag är inte helt säker på att jag tycker att det är en bröllopsnatt som har gått hyfsat bra, men jag är förmodligen alldeles för trist (och har aldrig gift mig med en vampyr!) för att tycka att det är helt okej med en bröllopsnatt som ger bruden ett antal blåmärken och som också resulterar i en del skador på inredningen. Strax därefter visar det sig att Bella är gravid med en baby som växer i racerfart och föds bra mycket tidigare än efter fyrtio veckor. Det här innebär en rad komplikationer som ingen riktigt hade räknat med - och det innebär också att heliga löften (kanske!) har brutits, vilket i sin tur betyder att ännu en strid måste utkämpas. Bella berättar ur sin synvinkel och Jacob berättar ur sin synvinkel; ett berättargrepp som jag inte minns att Meyer tidigare har tillämpat (men där kan jag mycket väl ha fel!). Att byta perspektiv funkar visserligen okej i sig, men jag väntar och väntar på att det ska hetta till och bli riktigt spännande... Och sen spricker det alldeles. Det blir jordens antiklimax och jag är grymt besviken! Jag trodde att det skulle bli blixtar och dunder, allraminst. ;-(

För mig känns det som om sagan med Bella och Edward i huvudrollerna är över vid det här laget. Vi läsare har fått veta allt vi behöver veta om Bella och Edward, och det känns inte heller som att det behövs något mera kring den här historien. Det är klart nu.

Fiktionista har skrivit om boken här, och hon har gjort det väldigt bra. Bara att läsa för den som är intresserad!

Sommarlov!

Nu har jag sommarlov! ;-)

Den senaste veckan har jag varit helt slut. Jag har sovit, sovit, sovit - och knappt ens orkat läsa. Jag har somnat sittandes i fåtöljen mer ofta än jag brukar och det är inget gott tecken... Det är märkligt att jag har varit så slut, för jag har jobbat mindre än någonsin. Och här på bloggen har det blivit färre inlägg än vanligt - knappt något om böcker känns det som - men det blir säkert bättre nu!

Håll ut! ;-)

Förresten har jag kikat in på bloggarna som är med i Sommarpåse Lyx, och jag ser att någon redan har fått sin påse. Kul!

Wallander - Hämnden

Idag har vi sett Hämnden, en dvd med ystadskommissarien Kurt Wallander. Det kändes som att det var evigheter sedan jag senast såg en Wallander! Den senaste som jag är säker på att jag såg, var den som också kom att bli Johanna Sällströms sista: Hemligheten. Jag minns Hemligheten som en mycket mörk film, och tänkte att det kanske var därför som jag undvikit Wallander ett bra tag. Men så snabbkollade jag på Wikipedia och enligt deras uppgifter är det ett tidsglapp på sisådär två år mellan Hämnden och Hemligheten. Men då ser det också ut som att det kommer en Wallander per månad nu framöver, till januari 2010...

Hämnden visade sig vara en rätt så spännande historia. En utställning med profeten Muhammed finns i Ystads kommunhus, vilket somliga muslimer har problem med och demonstrerar mot. Strax efter det att utställningen öppnats, sprängs en transformatorstation i luften och hela Ystad blir strömlöst. Det sker ett mord (och ja, en del andra brott också naturligtvis - i ett Ystad utan elektricitet öppnas en del möjligheter för alla vanliga småskurkar också), och polisens misstankar riktas mot muslimerna med tanke på den omdebatterade utställningen. Militären kallas in och det ser plötsligt ut som om kriget brutit ut, ute på gator och torg. Sen krånglar det till sig på olika håll och kanter, och mer går inte att berätta utan att förstöra spänningen alldeles.

Genom filmen sitter jag då och då och funderar på vad man egentligen kan ta sig till om ett helt samhälle saknar elektricitet - och det står skrämmande klart att många saker som man tar för givna inte alls kommer att fungera... I filmen är man lite för luddig med att tala om i vilken takt elektriciteten återkommer, och det gör att man ibland blir lite frågande inför att någon plötsligt sitter och arbetar vid en dator eller går och hämtar lokalblaskan - men det är ju petitesser.

Den här filmen duger alldeles utmärkt att kolla på en dag som idag, då det är lite skruttigt väder ute, spacklet på köksväggarna torkar och man inte har mycket annat roligt att ta sig för... Faktum är att det till och med är lite grann så att jag ser fram emot nästa Wallander. ;-)

För den som vill kika lite extra, kan man här klicka sig till filmens hemsida!

En bokenkät...

Jag har snurrat runt hos en massa bloggar nu på morgonkröken, och såg att många hade svarat på en enkät som Helena på Bokhora har satt ihop. Jag brukar vara kass på att svara på enkäter, men jag ger mig ändå på den här!

Senast köpta inbundna bok: Det kan jag inte minnas, faktiskt. Förmodligen Åsa Larsson. Annars brukar jag vänta på pocketutgivningen eller försöka hitta böcker second hand.

Senast köpta pocketbok: Om jag kunde drömma - som jag ska ge bort till någon som nyss har fått sommarlov.

Favoritgenre: Jag är allätare. Jag gillar deckar, allehanda romaner, självbiografier (som inte är för fokuserade på eländes elände), ungdomsböcker...

Ultimata längden på en bok: Ja, boken får inte vara så kort att man undrar om någon har skurit ut sidor ur boken. Boken får inte heller vara så lång att man gäspar sig igenom långa partier med utfyllnad. Det som står i boken ska vara relevant för handlingen. Jag vill inte sakna något och jag vill inte få för mycket blajblaj vid sidan av. Men jag kan inte ge ett antal sidor... Hur långt är ett snöre? ;-)

Favoritbokhandel: Jag gillar Adlibris för de låga priserna. Jag gillar antikvariat av alla slag för den skunkiga doften och det utbud som finns där. Och jag gillar alla boklådor jag besöker, bara för att man får bläddra, känna och pillra på alla böcker.

Favoritbibliotek: Jag tycker bättre om kommunens filialbibliotek än huvudbibliotek. Bäst gillar jag det som är inrymt i träkåken rätt nära kyrkan och som har en utställningslokal på övre plan.

Favoritplats att läsa (i hemmet): Det beror på tidpunkt på dygnet. Är det sovdags, så läser jag i sängen. Annars sitter jag i min fåtölj. Eller om det är sommar, då ligger jag på min solsäng. I skuggan helst. ;-)

Favoritplats att läsa (utanför hemmet): Ett hotellrum, då. I sängen. Inte någonstans med en massa surrande människor runtomkring...

Fem författare du alltid köper i inbundet format: Åsa Larsson - vem har tålamod att vänta!? Sen står det lite still, faktiskt... Köper mycket second hand och i pocket, som sagt.

Bästa lässnackset: Salta godisar eller en chokladbit. Fast nu försöker jag vara en icke chokladätande människa. Caschewnötter - rostade, saltade!

Bästa läsdrycken: Starkt svart te, med ordentligt med socker i.

Bästa bakgrundsljudet vid läsning: Tystnaden!

När på dygnet läser du helst? På morgonen, på helgerna - innan de andra vaknat. På kvällen - innan jag ska sova. På eftermiddagen - om jag plötsligt upptäcker att det är stilla i huset. På natten - om jag inte kan sova. Och närhelst jag hinner sno åt mig några minuter.

Bästa bakfylleläsningen: Bakfylleläsningen??? Jag är aldrig bakfull.

Bästa kollektivtrafikläsningen: Vilken bok som helst, om det är tvång på läsning - bara det är tillräckligt stillsamt.

Done! ;-)

Examensdags!

Igår firade man examen på den skola där min minsta tös har gått högstadiet. Jag måste verkligen sluta kalla henne "minstingen" här i bloggen, för nu är det ställt bortom all diskussion att hon inte är så liten längre. Med höga klackar visade hon sig dessutom vara lika lång som största storasystern... Snyggingen på bilden här intill är alltså min yngsta, i egen hög person, för den som fortfarande undrar. (Och hon har själv valt ut vilken av alla examensbilder som jag skulle få visa!) ;-)

Jag har idag firat examen tillsammans med elever och lärare på den skola där jag arbetar, och det var en oerhört vacker tillställning. En mycket engagerad musiklärare och lika engagerade elever bjöd på en examenskonsert som inte gick av för hackor. Stilfullt, rockigt, finkänsligt, medryckande och avspänt - allt man kan önska sig av en avslutningskonsert.

En låt har särskilt fastnat i mitt huvud, och det är Bill Withers Lean on me - men i stället för Withers lätt raspiga stämma fick vi njuta av en tonårstös något sprödare sång. Väldigt stämningsfullt och vackert!

Jag letade efter en bra version på youtube, och det här tycker jag är en riktigt hyfsad cover:




Nu ska jag bara jobba några dagar till, sedan blir det sommarlov även för mig!

Slutfasen i omröstningen om Sveriges bästa deckarförfattare

(Nä, jag orkade faktiskt inte klämma fram en snärtigare rubrik... ;-) )

För den som är intresserad, kan man här rösta om vem som är Sveriges bästa deckarförfattare. Jag har lagt min röst på Roslund & Hellström, som jag tycker skriver riktigt spännande kriminalromaner i kombination med en kritisk blick på det moderna samhället. Att dessa herrar dessutom kan hantera den språkliga biten av skrivandet riktigt bra gör inte saken sämre.

Vem lägger du din röst på?

Momma's Boys

Av en slump (eller möjligen ren och skär slöhet...) hamnade jag framför teven mellan klockan åtta och nio - och fick se dokusåpan Momma's Boys. Det visade sig vara ett helt osannolikt skruvat program. Tre snygga killar (eller män, de ska ju vara giftasvuxna) ska leta rätt på drömtjejen - som då naturligtvis ska visa sig finnas bland de kvinnliga deltagarna. Drömtjejerna ser allihopa väldigt bra ut, med intressen som shopping, mode, make-up och frisyrer. Sen lägger vi till en mamma per kille (jaja, man) och kaoset börjar ta fart.

I dagens program fick flickorna visa sina talanger i köket, men inte någon av mammorna blev vidare imponerade. De tjejer som gjorde sämst i från sig fick (som straff?) finna sig i att hela deras syndaregister avslöjades inför alla. I syndaregistret fanns noteringar - och bilder - om t.ex. tidigare gjorda nakenfotograferingar, plastikoperationer och skulder. De blivande styvmödrarna passade naturligtvis på att lusläsa de filer som de fick lägga vantarna på, och de tvekade inte att låta flickorna få veta exakt vad de tyckte om att deras son skulle dejta en flicka med nakenfoto eller skulder i bagaget. Ingen av mammorna framstod som vidare tolerant, och inte just någon av flickorna (förutom ett fåtal, om jag förstod det rätt) verkade ha ett fläckfritt förflutet.

Det är så vansinnigt utstuderat att para ihop pojkar som ännu inte klippt navelsträngen till sin mamma, med flickor som inte gjort annat än sådant som moraliska mammor kan tänkas ha synpunkter på! Pang på med konflikter, bara - och skit samma om det är så att någon råkar fara illa på riktigt av den här märkliga leken!

Jag vet inte vem det är mest synd om. Pojkarna (jamen, ursäkta - männen!) som inte tror sig om att kunna hitta en kvinna utan teves och mammas hjälp..? Flickorna som inte heller tror sig om att kunna hitta en man utan teves hjälp - och som dessutom ska behöva försvara de beslut (korkade eller ej) som de fattat tidigare under livet..? Eller mammorna, som allihopa verkar lida av svårartat besserwisser-syndrom och en navelsträng omöjlig att kapa..?

Någon annan som såg och har en kommentar? Här kan man läsa mer om programmet, för den som är nyfiken. (Man kan säkert googla sig fram till hur hela dokusåpan slutade också, eftersom den är avklarad sedan länge i USA.)

Montana Sky

Idag på eftermiddagen har jag slötittat på en dvd; Montana Sky, baserad på en bok av Nora Roberts. Jag har förmodligen läst boken, eftersom jag vagt kände igen hela historien - men det är ju omöjligt att minnas vilken Roberts som handlade om vad eftersom många av böckerna är så lika i sitt upplägg... Hur som helst var det här rätt trevlig underhållning för stunden. Romantik - om än helt förutsägbar och schablonartad. Spänning - i lagom dos.

Har man svårt för schabloner och klichéer ska man undvika den här filmen. Jag menar, med scener som den här får man inte vara alltför nogräknad:



Den passiva kvinnan som förgäves gör allt hon kan för att förneka sin sexualitet (fina flickor, ni vet!) och den dominante mannen som styr kvinnan i den riktning han vill (för så ska ju en riktig karl vara!)... Och smakade det mer kan man ta en titt även på det här klippet:



Det är rätt underhållande för stunden faktiskt, bara man kan se till att den där inneboende kritikern inte börjar snacka alltför högljutt... Det kan bli svårt att tysta rösten, för finns ju onekligen en del att slå ned på.
;-)

Förresten...

När du ändå är ute och smygläser i den där bloggen, som tillhör den person som du ska skicka din sommarpåse till - ta då och lämna en liten kommentar, så att din bokvän ser att hon verkligen har en hemlig vän därute i världen någonstans! ;-)

Frågeformulär!

Dessa frågor ska du svara på om du är med i Sommarpåse Lyx! Det är en hjälp för din hemliga bokvän att hitta rätt pryttlar att stoppa ner i din påse... ;-)

* Har du någon önskebok?
* Vilken är den bästa bok som du har gett bort?
* Skulle du kunna tänka dig att ta emot beg. böcker?
* Läser du på andra språk än svenska?
* Lyssnar du på böcker? (Mp3 eller cd?)
* Vad tyckte du om att få i paket då du var liten?
* Har du gett bort något i present, som du egentligen själv skulle ha velat ha?
* Vilken slags smycken gillar du?
* Samlar du på något?
* Annan sysselsättning - än att läsa böcker?
* Vad gör du en perfekt sommardag?
* Favoritfärg?
* Favoritland?
* Favoritfilm och favoritteveserie?
* Var föddes du?
* Vilken plats på jorden gillar du bäst?
* Är du allergisk mot något?
* Favoritgodis?
* Favoritdrink eller favoritdryck?
* Rent allmänt så gillar jag....
* Rent allmänt så ogillar jag...

Sommarpåse Lyx - alla deltagare! - uppdat.

Här följer en lista över alla deltagare, uppställda i alfabetisk ordning. Observera att somliga deltagare har två bloggar! ;-)

Absolut Brownie - den frusna jordgubben
Angos bok- och filmblogg
Annas bokhylla som också finns här: Zucchino
(B)loggboken
Bibliophilia
Bokmamman
Boktimmen som också finns här: Because it's wrong
Boktokig
Boktradition
Bubbelvatten
Call design
Deliquate Maneki Neko som också finns här: Bokhyllan
Elisabets hemsida
Emma
En full bokhylla är en rikedom
En stund på jorden
Ett hem utan böcker
Evas thisandthat
Ex libris Cia
Fru E:s böcker
Gilgamesh
Helenas hem
Hyllan
Kerstins krumelurer
Lilla O
Lite blandat
Litteraturum
Malins hörna
Maries blogg
Maritas bibliotek
Merveilleuses liv och leverne som även finns här: Merveilleuses hantverk och dräkthistoria
Mikaelas läs- och matblogg
Mitt i verkligheten
Mitt liv, i text och bild
Mjuppi
Om böcker som jag hunnit läsa
Oprahbloggen
Rotans liv
Saltflingan
Samtidigt hos Helena
Saraotto
Signe mitt i livet
Snitsatstickat
Sofies Place
Tassande liten kaffekopp
The week never starts around here
Vickes boklåda
Västmanländska i Skåne
Zirathi
Översättarlivet

Och så ber vi en stilla bön att alla länkar blev ok! ;-)

Alla länkar var inte ok - men nu går det att även klicka sig till Boktokig utan problem!

Alla mejl är skickade!

Precis nu har jag skickat iväg mejl till alla deltagare i Sommarpåse Lyx. I mejlet finns alla adressuppgifter som ni deltagare kan tänkas behöva. Om ni har fått er själva som hemliga bokvänner eller om ni har fått flera hemliga bokvänner - då har jag rört till det och då måste ni höra av er! Annars håller vi väl tummarna för att det blev rätt! ;-)

Slutspurt...

Jag har jämförelsevis haft en väldigt lindrig slutspurt inför sommaren i år - men märkligt nog är jag lika slut som jag brukar vara vid den här tiden på året... Inte mycket blir läst; jag har läst ut Så länge vi båda andas och jag har börjat på En fri röst. Någon gång under helgen ska jag skriva om Twilight-boken. En fri röst har jag inte hunnit särskilt långt i, men jag tycker redan mycket om boken.

Litteratur kan man kanske inte kalla det, men en rätt skön förmåga att uttrycka sig har den unge som författat det här budskapet:

Kan man göra annat än att hålla med? ;-)
(Bilden har jag - som synes - lånat från Arga Lappen)

Vi håller på att se I taket lyser stjärnorna, som kommit på dvd alldeles precis nu, och tankarna går osökt till den scen då Jenna "råkar gå fel" till ett party. Missa inte mormors kommentar alldeles precis i slutsekunden av klippet!

45 bloggare är anmälda!

Idag är sista dagen för att anmäla sig till Sommarpåse Lyx. Det är hittills 45 stycken modiga själar som har anmält sig, och om du fortfarande tvekar måste du bestämma dig ganska kvickt.

Frågeformulär

Jag brukar snickra ihop en lista med frågor att svara på, för de som är med i de pocketutbyten som jag anordnar. Listan är tänkt som en hjälp för den hemliga bokvännen, som genom att läsa listan kan få en ganska bra uppfattning om vad som kan tänkas bli lyckat att skicka. Självfallet ska också den hemliga bokvännen snoka igenom bloggen, men det är ju inte alltid det framgår sådana detaljer som om man hellre dricker te än kaffe, om man undviker sötsaker eller om man är passionerat förälskad i allt som har med katter att göra - exempelvis...

Jag ser ju att deltagarna svarar på mina frågeformulär, men jag har egentligen ingen aning om jag ställer rätt sorts frågor. Så, nu är det upp till er... Använd kommentarsfältet och ge mig tips!

Vilka frågor ska finnas i frågeformuläret till Sommarpåse Lyx?