En ska bort!

Den här omgången är lite barnsligare än de andra, men kanske inte enklare... ;-) Som vanligt: en ska bort och tre hör ihop. Vilken och vilka och varför?

Om man vill se bilden i större format går det bra att klicka på den!
Varsågod! Gissa på! ;-)

Och nu finns facit bland kommentarerna...

Vredens tid, av Stefan Tegenfalk

Här är det lite konstig tågordning, kan man tycka. Först köper jag en tidning för att det följer med en pocket; en pocket som läggs till handlingarna och halvt om halvt glöms bort. Några månader senare hör ett förlag av sig med erbjudande om ett inbundet rec.ex av en kriminalroman. Och utan att ha koll på vad som ligger i läshögen tackar jag ja - och visst, det är ju samma bok... Hur kommer det här sig? Det är väl ändå inte sprillans nya böcker som brukar krängas med veckotidningar om somrarna, utan sådana som har hängt med ett tag? Eller?

Jag blir rätt kvickt fast i den här boken. Det är ett intressant händelseförlopp som dras igång; några personer som oberoende av varandra har drabbats av fasansfulla vredesutbrott och därför slagit ihjäl någon annan som befunnit sig i närheten. Lite löst kan man förbinda de vredesdrabbade personerna med varandra och ganska enkelt är det att lista ut att någon annan har försatt dem i det dödligt ilskna tillståndet. Det artar sig till en rätt bra historia och det är en rätt bra historia ganska länge!

Men så rullar det på och börjar bli lite vacklande här och var, och någonstans när det är sisådär en fjärdedel kvar börjar jag tycka att jag tappat bort huvudpersonerna, som faktiskt bidrog mycket till att jag fastnade för boken från allra första början. Huvudpersonerna, det är kriminalkommissarie Walter Gröhn, gammal i gården och med en förmåga att göra som han själv tycker blir bäst - utan att tänka på vad regelverket säger eller vad cheferna anser. Och så är det Jonna de Brugge, redardottern som skulle kunna ärva hela kungariket men som bestämt sig för att tjäna allmänheten och rättvisan. Hon är för närvarande praktikant från "Rikspolisstyrelsens särskilda utredningsenhet" och gör sin praktik hos Gröhn; ett udda par som kommer bra mycket bättre överens än många andra polispar som levt i kriminalromanernas värld. Jag gillar dessa båda och hade önskat att de hade fått ännu friare tyglar, framförallt mot slutet av boken.

Jag blir lite less, då hela härvan ska redas upp. Det blir lite för många turer fram och tillbaka, och det känns lite grann som att jag därför jagar framåt i boken istället för att ta till mig berättelsen. Men själva härvan, den är intressant! Särskilt det där med drog-x, som kanske inte alls är särskilt långt borta. Det sätter igång lite tankar om vad som skulle kunna hända och hur sårbara vi alla är... Jag tror att jag kommer att hålla ögonen öppna efter nästa del i vad som ska bli en trilogi, förhoppningsvis med samma huvudpersoner för jag vill gärna se vad det ska bli av den där Jonna och den där Gröhn. ;-)

(Bok och bild från förlaget.)

I rymden finns inga känslor

Visst, det är rörande att se hur storebror Sam ger upp sitt liv för att göra tillvaron så bra som möjligt för lillebror Simon, som har Aspergers syndrom. Sam låter Simon flytta med honom till lägenheten där han ska bo med sin flickvän. Sam låter Simons inrutade liv bli allas inrutade liv, med samma maträtter om och om igen, samma film om och om igen, samma, samma, samma - hela tiden. Till sist får flickvännen nog och flyttar därifrån och Simon inser att han måste hitta en ny flickvän åt Sam om deras liv ska kunna fortsätta på det vis som han är van.



Men det är också rätt störande att se hur filmmakarna har stolpat på med storstövlarna utan att ta hänsyn till att personer med Aspergers inte är exakt likadana, allihopa. Alla är inte lika regelstyrda och fyrkantiga i hur saker ska vara för att de brukar vara så. Alla är inte så avogt inställda till kroppskontakt att de slåss om man petar i dem. Det är långt ifrån alla som är i avsaknad av ett känsloliv. Alla är inte fullständigt fokuserade på sitt eget liv, sin egen bekvämlighet och sig själv.

Jag har inte en susning om hur det kommer sig att man bestämde sig för att Simon skulle ha just Aspergers eller varför han skulle vara tvungen att ha det i så hög grad att han blev mer Aspergers än Simon - men för egen del känns det som att man hade kunnat göra en mycket bättre film om man inte hade varit så noga med att få med alla slags avvikande beteenden eller svårigheter som funktionshindret kan innebära. Jag har svårt att inbilla mig att den här filmen på något vis kan leda till ökad förståelse och kunskap för funktionshindret. I och med att det saknas finlir och nyanser i framställningen av det där annorlunda, så tänker jag att det är ungefär som att låta en björn klappa ihjäl en mygga på en baby, att låta den här filmen fungera som en ögonöppnare för ökad insikt och förståelse.

Då jag såg scenen med Simons runda ansikten som förklarar olika känslouttryck, tänkte jag genast att det var som hämtat ur Den besynnderliga händelsen med hunden om natten av Mark Haddon. Samma sak med Simons kärlek till primtal; som hämtat ur Haddons bok. Litterär koppling eller en rejäl dos inspiration. ;-)

Så, ska man se den här filmen så ska man se den som ren och skär underhållning. Och så ska man blunda då filmmakarna försöker skriva på ens näsa, man får ruska av sig de värsta schablonerna som rasar över en och inte glömma att ta hela filmen med en stor nypa salt.

Läs om Aspergers syndrom här eller här.

Listigt värre!

Inne hos Kerstin hittade jag en lista: Årstopplista 100 Svensk bokhandel. En vild gissning är att det här är de titlar som sålt bäst under förra året. Vem som ursprungligen har lagt ut listan och hittat på att man med blått ska markera de böcker man läst och med rött markera de böcker som står i hyllan och väntar - det vet jag inte, men i brist på annan sysselsättning tar jag mig an projektet! ;-)

1. Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann - Jonas Jonasson

2. Tre sekunder - Roslund & Hellström
3. Hypnotisören - Lars Kepler
4. Dyngkåt och hur helig som helst - Mia Skäringer
5. Den dubbla tystnaden - Mari Jungstedt
6. Den förlorade symbolen - Dan Brown
7. Vår kokbok
8. Boktjuven - Markus Zusak
9. Höstoffer - Mons Kallentoft
10. Den orolige mannen - Henning Mankell

11. 1222 över havet - Anne Holt
12. Fågelsång: 150 svenska fåglar och deras läten – Lars Svensson & Jan Pedersen
13. Lyckan är en sällsam fågel - Anna Gavalda
14. I den innersta kretsen - Viveca Sten
15. En förtjusande man - Marian Keyes
16. Hypnotisören - Lars Kepler
17. Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann - Jonas Jonasson
18. Infiltratören: den smutsigaste härvan inom svensk - Lasse Wierup
19. Snabba cash - Jens Lapidus
20. Paganinikontraktet - Lars Kepler

21. Bara vanligt vatten - Kajsa Ingemarsson
22. Till dess din vrede upphör - Åsa Larsson
23. Igelkottens elegans - Muriel Barbery
24. Skynda att älska - Alex Schulman
25. Morberg: scenen, livet och konsten att laga mat - Per Morberg
26. De fattiga i Lodz - Steve Sem-Sandberg
27. Blodläge - Johan Theorin
28. Hjärtdjur - Herta Müller
29. Aldrig fucka upp - Jens Lapidus
30. Sirila gentlemän sökes - Karin Brunk Holmqvist

31. Först när givaren är död - Anna Jansson
32. Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva - Ann Heberlein
33. Fladdermusmannen - Jo Nesbø
34. Den döende detektiven - Leif G. W. Persson
35. Kinesen - Henning Mankell
36. Fyrvaktaren - Camilla Läckberg
37. Ljudet av ditt hjärta - Stephenie Meyer
38. Kunzelmann & Kunzelmann - Carl-Johan Vallgren
39. Fyrvaktaren - Camilla Läckberg
40. Guinness World Records 2010

41. Campingmysteriet - Martin Widmark & Helena Willis
42. Galoppmysteriet - Martin Widmark & Helena Willis
43. Ängelns lek - Carlos Ruiz Zafón
44. Den orolige mannen - Henning Mankell
45. Nattfåk - Johan Theorin
46. När jag hör din röst - Stephenie Meyer
47. Skumtimmen - Johan Theorin
48. Så länge vi båda andas - Stephenie Meyer
49. Borta bäst - Kadefors Sara
50. Om jag kunde drömma - Stephenie Meyer

51. Luftslottet som sprängdes - Stieg Larsson
52. Mamma, pappa, barn - Carin Gerhardsen
53. Hjärnkoll på vikten - Martin Ingvar
54. När du gör som jag vill: en bok om påverkan - Henrik Fexeus
55. Kall som graven - Peter Robinson
56. Lyckan, kärleken & meningen med livet - Elizabeth Gilbert
57. Shantaram - Gregory David Roberts
58. Dödergök - Katarina Wennstam
59. Postcard Killers - Marklund & Patterson
60. Berättelse om herr Roos - Håkan Nesser

61. Odjuret - Roslund & Hellström
62. Svinhugg - Marianne Cedervall
63. Inte ens det förflutna - Anna Jansson
64. Tre sekunder - Roslund & Hellström
65. Den farliga leken - Mari Jungstedt
66. Utpressningen - John Grisham
67. Konsten att läsa tankar: hur du förstår och påver - Henrik Fexeus
68. Sjöjungfrun - Camilla Läckberg
69. Shutter Island Patient 67 - Dennis Lehane
70. Stalins kossor - Sofi Oksanen

71. Min far hade en dröm - Barack Obama
72. Vargbröder. Vålnadernas berg - Michelle Paver
73. One more slice: surdegsbröd, pizza, pasta och söta bakverk - Leila Lindholm
74. De fattiga i Lodz - Steve Sem-Sandberg
75. Män som hatar kvinnor - Stieg Larsson
76. Vindens skugga - Carlos Ruiz Zafón
77. Bree Tanners andra liv - Stephenie Meyer
78. Sommardöden - Mons Kallentoft
79. Flickan som lekte med elden - Stieg Larsson
80. Surdegsbröd: recept och tips från en hemmabagare - Martin Johansson

81. När kalla nätter plågar mig med minnen av hur det - Andersson Jessica
82. Den silvriga barnkammarboken
83. Finns inte på kartan - Carin Hjulström
84. Potensgivarna - Karin Brunk Holmqvist
85. Box 21 - Roslund & Hellström
86. Den man älskar - Emily Giffin
87. Midvinterblod - Mons Kallentoft
88. Mörkermannen - Unni Lindell
89. Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra? - Nisse Simonson
90. Tårtgeneralen – Fredrik Wikingson & Filip Hammar

91. Insidan: brotten, pengarna, tiden - Liam Norberg
92. Syskonkärlek - Sheila O'Flanagan
93. Utrensning - Sofi Oksanen
94. Victoria: drottning med tiden - Herman Lindqvist
95. Presidentens hustru - Curtis Sittenfeld
96. Hollywood station - Joseph Wambaugh
97. Askungar - Kristina Ohlsson
98. Motormännens Sverige vägatlas 2010
99. Älskade syster - Joyce Carol Oates
100. Fyrmästarens dotter - Ann Rosman

Somliga titlar kommer igen - måste bero på att de sålts i inbunden upplaga och pocket.

Att betala i kassan på Akademibokhandeln...

tar ungefär lika lång tid som det tar för mig att läsa igenom Gittan och fårskallarna. Testat och klart. Mittentösen handlade, jag provläste. ;-)

Hyrfilmer!

Det är ett bra tag sedan vi hyrde film, men idag smet jag in på Hemmakväll och plockade med mig några filmer hem:

Den som är lite listig kan klura ut att det är sjuttonåringens smak som fått råda den här gången. Hon gillar svenska filmer bättre än andra, och ska de där andra nödvändigtvis vara utländska så bör de handla om dans. Ungefär. ;-)

Man kan se det som en slags kompensation för att jag och mittentösen har ockuperat teven ganska duktigt med våra evighetslånga CSI Las Vegas och CSI New York och annat mord & blod den sista tiden.

American Idol...

Det är ju fart och fläkt för hela slanten och även om jag kommer att sakna gnälliga Simon verkar det vara väldigt underhållande med Jennifer Lopez och Steven Tyler, och gamla goda Randy Jackson. Alltså, upplagt för en smårolig kväll i tevesoffan igår kväll. Jag packade ner mig bakom ryggen på sjuttonåringen - vi har rätt breda soffor - och bedyrade att jag inte skulle somna. Några gånger knackade hon på mig med fingrarna och påstod att jag sov, vilket jag såklart inte gjorde. Vilade ögonen, gjorde jag möjligtvis... En stund senare (eller jaja, en halvtimme senare) slog jag upp ögonen igen och möttes av Vovvens kloka blick. Den attans sjuttonåringen hade låtit mig somna ordentligt, smygit iväg, hämtat Vovven och gjort ett diskret skifte.

Påkommen med fingrarna i syltburken, eller något ditåt...

Men Amercian Idol går väl i repris? Nästa år, eller så..? ;-)

En ska bort

Som vanligt: en ska bort och tre hör ihop. Vilken ska bort och vilka hör ihop - och varför?

Som ni ser, en aning klurigare än vanligt! Tror jag. Hoppas jag! Våga inte knäcka den här på första gissningen! Nu kör vi En ska bort på proffsnivå! ;-)

Och man behöver inte ha läst för att kunna gissa!

Puckat, puckat!

Den lilla undersökningsrutan som jag haft här till höger måste ha fått fnatt. Senast jag kollade var det närmare trettio röster och nu var det plötsligt bara femton. Puckat, värre! Men strunt samma, det har ändå varit det rätta alternativet som ledde hela tiden... ;-)

Alltså, rätt svar på En ska bort, är att de tre som har uppåtgående solstrålar på himlen hör ihop och den med v-tecknet ska bort. Alldeles för enkelt! Första gissaren hade ju rätt! ;-(

Att rosta bröd, av Roger Rosenblatt

Roger Rosenblatt och hans hustru Ginny har förlorat sin dotter Amy. Hon blev trettioåtta år, var gift med Harrison och hade tre små barn - två, fem och sju år. Nu skriver Rosenblatt om sina upplevelser och livet efter Amys död.

Jag vet inte vad jag hade väntat mig för bok, men det tog ett bra tag innan jag kom in i läsningen och började kunna följa boken på ett vettigt sätt. Nu när jag ska skriva, märker jag att jag har lite svårt för att formulera mig kring boken.

Boken består av en samling essäer; kortare och längre. Ibland så korta som några rader - en minnesbild eller en tanke. Ibland ett par sidor. Rosenblatt vandrar från femton år gamla minnen till att berätta om något som hände dagen innan, och det gör att det till en början är knepigt att hänga med i det som skrivs. Det blir många personer, många händelser och inget klart samband förutom att det handlar om upplevelser inom familjen. Vid några tillfällen tänker jag att Rosenblatt verkligen inte är klar över hur han ska hantera livet och sorgen; som om enda sättet att hantera verkligheten är att göra det i små stycken; fragmentariskt - och det avspeglar sig i sättet att skriva. Stundtals är det många detaljer kring en episod, och jag får känslan av att alla dessa detaljer är ett sätt att skjuta bort smärtan för att istället få fokusera på konkreta saker. 

Jag upplever Rosenblatts skrivande som terapeutiskt, men det griper inte tag i mig fullständigt. Det borde gripa tag i mig, för jag har också varit där; i det där ögonblicket då man inte förstår varför inte hela världen stannar av för att låta sorgens klockor ringa sitt budskap över världen. Kanske är det det jag saknar - en känsla av vanmakt och förtvivlan, istället för en balanserad kamp för att låta tillvaron förbli så lik det förgångna som möjligt? Eller kanske är det så att jag förstår Rosenblatts brödrostande alltför väl, för att låta det gripa tag i mig..?

(Rec.ex. och bild från förlaget.)

Nu flyter läsningen...

Jag började på Vredens tid igår och det går betydligt bättre! Det var väl mer läge för en hederlig kriminalroman är för en skräckis, helt enkelt... ;-)

För övrigt längtar jag efter att få hugga in på nedanstående tygbunt, men det står stilla. Jag måste uppfostra symaskinen först. Den kan inte bete sig, utan håller på och rycker av övertråden och knorvar ihop tråden och gör mig galen. Särskilt på riktiga sömnadsprojekt. På provlappar beter den sig bara finfint... Det lutar åt uppfostringsanstalt hos symaskinsreparatören, eller rentav något som maken muttrade igår kväll: Kanske en ny maskin... Jag är inte riktigt där än, men jag vill inte heller umgås med en symaskin som beter sig som en trotsig treåring.

Det går inget vidare bra.

Alltså, jag läser Offerrit, men det går inte alls vidare bra. Det känns nästan som att jag inte orkar bekymra mig om vilka hemskheter som kommer att drabba bygden då den förlorade sonen återvänder. Det är inte en bra känsla då man läser en skräckis, som ska få en att darra i knävecken och ligga sömnlös av rädsla. Därför lutar det väldigt mycket åt att jag lägger Offerrit åt sidan för att ta mig an något annat. Det saknas inte alternativ, precis...

Fast mest vill jag säcka ihop i fåtöljen och bara kolla på CSI New York. Vi är på fjärde säsongen nu. Det går dock inte att komma ifrån att CSI Las Vegas är roligare och att Grissom ändå är bäst av de bästa.

Den intresserade kan också få veta att Valpen har fått en ny leksak som det trillar godis ur om man knuffar runt den på rätt sätt. Han är så ivrig i det där knuffandet att han flyttar på lättviktiga möbler och grymtar åt Vovven då han kommer för nära. Vad Valpen inte märker, det är att det faktiskt trillar ut en hel del godisar och att det är därför Vovven skuggar honom. Han smaskar i sig allt som Valpen missar, och det är inte lite. ;-)

Inte mycket böcker idag, inte...

Sjuttonåringen hade bokat mig för en dag på stan idag, och då menade hon en riktig dag på stan då man går in i alla affärer som hon tycker är det minsta intressanta och vänder och vrider på alla pinaler som möjligtvis skulle kunna tänkas vara det minsta intressanta. Jag började lista butiker som vi skulle gå på: Lagerhaus, Återvinningsmarknaden, Akademibokhandeln, Åhléns, Apoteket... "Fint", säger hon, "men det är bättre att du försöker komma ihåg vilka butiker vi faktiskt ska gå på. Det där är alla som vi inte är intresserade av!"

Och så avkrävde hon mig ett löfte att jag inte skulle säga någonting i stil med "Jaja, prova då, men låt det gå undan!" eller "Tänker du verkligen prova allt det där?" eller "Måste vi gå in där?" - och jag måste säga att jag skötte mig helt på MVG-nivå där. Jag har förvisso lite bitmärken i tungan nu, men de läker snart! ;-)

Mitt bästa fynd idag var på Återvinningsmarknaden där jag roffade åt mig två nummer av Filter för 3:- styck. Det är en för himla bra tidskrift, som jag alltför sällan unnar mig att köpa. Och jo, jag nästlade mig in på Återvinningsmarknaden, trots att hon sjuttonåringen trodde att vi inte skulle dit. ;-)

Mitt näst bästa köp var en ny duschslang och nytt munstycke. Då det har hamnat på plats slipper vi hantera en duschslang som plötsligt har börjat skicka ut små vattenstrålar till höger och vänster - åldersrelaterad inkontinens, helt enkelt.

Och så har jag äntligen handlat mig ny trutvalla. Det är nästan lika svårgjort som att handla sig nya kläder.

Nu väntar en semla och ett avsnitt CSI. Godsak med mord & blod.

En ska bort! - uppdaterat

Man behöver inte ha läst dessa böcker för att kunna lista ut vilka tre som hör ihop och vilken som ska bort. Berätta hur du tänker och har du rätt vinner du en guldstjärna i bokhimlen!

Gissa på! ;-)

Uppdatering: Rätt svar finns någonstans bland kommentarerna - men var? Rösta i högermarginalen!

Kors och tvärs!

Den där Bokbabbel är en påhittig en. Nu ska vi göra bokstavsdikter kors och tvärs av våra bloggnamn!

Energibehövande
Nyfiken

Boxberoende
Ordomgiven
Kreativ

Omfixarpigg
Miljötänkande

Datorvänlig
Antiktant
Godsaksgillare
Envis
Noggrann

Så, hur blir ditt bloggnamn i diktform? ;-)

Första bokklubbspaketet!

Ja, det anlände häromdagen och jag har väntat på en chans att få fotografera skönheterna i dagsljus, men det verkar inte lyckas inom den närmaste framtiden. Alltså blir det klippta bilder från nätet, som får visa vilka böcker jag valde som mina första böcker:

Bara lättsmält och trivsamt för hela slanten! ;-)

Och den här länken leder till Rörstrand, där man kan beskåda den premie (eller muta!) som fick mig att gå med i klubben... Premien Mutan bestod av sex stycken vita efterrättsskålar (längst ner till vänster) plus en stor vit skål (längst ner till höger), och mitt största bekymmer nu är hur jag ska ha samvete att någonsin använda skönheterna...

19 minuter, av Jodi Picoult

Nitton minuter är en obegripligt ledsam bok som handlar om en tragedi då sjuttonårige Peter Houghton skjuter ihjäl nio skolkamrater och en lärare, men i ännu högre grad handlar det om sådant som pågår på i princip varenda skola runt om i landet vareviga dag. Det handlar om att få vara med i gänget - vara en del av ett sammanhang - eller om att ställas utanför. Det handlar om rätten att få vara sig själv utan att bli betraktad som avvikande. Det handlar om att man kanske kan ta ett nålstick, men att gränsen för hur många nålstick man egentligen tål är högst individuell - och att det kanske är så att redan det där första nålsticket kan vara det som lämnar det allra ömmaste ärret efter sig. Det handlar om att det också finns en gräns för hur många gånger man kan ta emot nålstick utan att vilja ge igen.

Och utanför skolans område handlar det om att vi tonårsföräldrar förmodligen bara känner våra ungdomar till en viss del; de har alla en inre sfär som inte vem som helst har tillträde till. Ett litet utrymme inom sig, som kan gömma en knoppande talang för något, en känsla för någon eller något, en vilja att göra något - eller ett mörkt utrymme som gömmer tankar som få klarar av att bemöta utan hjälp.

Boken predikar egentligen ett budskap om att vi måste lära oss att tolerera varandra och att acceptera att alla inte är likadana - utan att behöva knuffa någon längre ned på rangordningsstegen för att själv kunna klättra högre upp. Det är lätt att tro att det där med status och rangordning är något man ägnar sig åt under de osäkra tonåren, men visst är vi alla medvetna om att det även pågår på allt för många arbetsplatser, bland vuxna människor?

När jag läste Tretton skäl varför och även läste några andra skribenters tankar om boken, märkte jag att en del människor hade svårt att förstå varför just dessa tretton händelser resulterade i att bokens huvudperson tog livet av sig. Det var saker som inte bara den här tjejen har råkat ut för, utan saker som förvisso är kränkande och oacceptabla och ingenting man vill råka ut för, men som har hänt förr och kommer att hända igen - utan att någon tar livet av sig. Man förde resonemang som gick ut på att det borde ha varit värre saker, som ledde fram till självmordet.

Man kan applicera samma tankebana på Peter Houghton och de händelser som leder fram till de nitton minuter då han går runt i sin skola och skjuter mot skolans övriga elever och personal. Att få sin matsäck förstörd, är det ett skäl att ta livet av andra personer? Att bli kallad bög, är det ett skäl att ta livet av andra personer? Att få byxorna neddragna inför en hel hoper andra personer, är det ett skäl att begå massmord? Att bli vald sist, då det ska väljas lag på idrotten? Att någon avslöjar ens hemliga känslor för någon? Att ständigt få sitta bänkad, då laget har match? För att få någon rätsida på tankarna kring hela händelseförloppet tror jag att man måste återvända till bokens grundläggande frågeställningar, som jag nämnde här ovan, och dessutom våga ifrågasätta hur man själv ser på status, rangordning och popularitet. Och kanske också ta sig en funderare kring hur droppen urholkar stenen... 

Det är helt omöjligt att inte bli berörd både av bokens persongalleri och av de händelser som det berättas om - det är en alldeles för realistisk historia för att bara rycka på axlarna åt. Det finns ju inga som helst garantier för att det här med skolskjutningar är ett avslutat kapitel i världens historia. Så länge som vi har ungdomar som mår dåligt i skolan, finns det risk för liknande katastrofer.

Läs! Fast när jag letar efter boken hos våra största boklådor på nätet, hittar jag den inte. Kan den vara slutsåld eller är jag bara dålig på att leta? Den kom på svenska redan 2008, så den finns förmodligen på ett bibliotek nära dig... Jag lånade min på biblioteket.
Uppdatering: Det går betydligt bättre att hitta om man skriver 19 minuter istället för Nitton minuter... ;-)

En lördag på driven...

med anledning av att stora tösen behövde flytta stora delar av sitt bohag från en stad till en annan, efter avslutad praktikperiod.

Dagens mest packade: Bilen. Att man kan trycka in så mycket grejer i ett så litet rum och att vi lyckades trycka in alla dessa grejer i bilen - och fortfarande få plats med oss själva... Intressant. Och packat.

Dagens ledsammaste: Den vita ren som låg död vid vägkanten - påkörd av någon bil. Det är aldrig särskilt roligt att se trafikdödade djur, men just vita renar är lite speciella för mig.

Dagens kallaste: -32,7 grader visade en termometer längs med vägen. Hemma var det bara -28... ;-)

Dagens fynd: Hela fem stycken skepp till en Reda kryddhylla; en tia stycket. Lite smånagg här och var och inte originalreda - men rätt storlek och de får vikariera så länge...

Dagens fyndnäsa: Maken, som lade märke till att jag knallade förbi ovanstående fynd, hojtade fast mig och pekade. Fyndnäsa under utveckling! Minsann! ;-)

Dagens hoppsan: Vi drällde in i en klädbutik, jag provade ett plagg och jag köpte det. Hoppsan! Jag har sagt att jag avskyr att handla kläder, va?

Dagens äckligaste: Fanta Wildberries. Fullständigt odrickbart. Slösa inte pengar på den!

Dagens cliff-hanger: Slutet på Brothers & Sisters, säsong fyra. Man får inte lämna sina tittare i ovisshet om vem som överlever och vem som dör! Hur ska jag nu reda mig tills femte säsongen släpps??? Gaaahh!

Dagens bästa läsning: En text i Västerbottens Folkblad om synestesi. Intresseväckande!

Dagens insikt: Men jag tror att jag är färdig med godis nu för ett bra tag.

Dagens tröttaste tanke: Symaskinen. Den har knappast fixat sig själv när den har varit ensam hemma hela dagen... Förbenade symaskin, som tror att den kan slingra sig undan sitt jobb. Uppfostringsanstalt hos symaskinsreparatören närmar sig. ;-(

Dagens förhoppning: Kanske vi kan få lite mildare väder tills imorgon? Vovven fryser faktiskt om tassarna!

Dagens bok: Kommer att bli Nitton minuter. Strax. Ska bara hoppa i säng först! ;-)

En ska bort...

Tre hör ihop och en ska bort. Man måste inte ha läst böckerna för att kunna gissa - den här leken är så ytlig den kan bli även den här gången! ;-)

Gissa på! Jag slänger ut en ledtråd eller två då jag får tid... ;-)

Nu finns rätt svar längst ner bland kommentarerna...

Bloggarsvingar!

Med anledning av fajten mellan Ranelid och Englund efterlyste Kafka ett hederlig slaggis i bokbloggarsfären. Vi är ju så duktiga på gruppkramande, vet ni... ;-) Nåväl, Kafka behövde inte vänta länge. Illusionernas Blogg plockade upp den kastade handsken med stil och elegans, och nu kan vi andra bara sitta och titta på hur ordkriget utvecklas.

Kul! Vi kan alla behöva lite underhållning under oxveckorna. ;-)

Saker att längta till...

* På fredagar slutar jag så pass tidigt att jag hinner slinka in på Kupan och jag tänker dessutom hinna in till den lokala pysselbutiken en litenliten snabbis. Och när jag kommer hem, kommer det ligga en semla i kylen och vänta på mig. Den som jag inte åt upp idag. (Ja, man orkar faktiskt bara en semla per kväll.) Har jag tur som en tokig vill mittentösen fortsätta att se Brothers & Sisters med mig. Bara kalas! ;-)

* På lördag är det besök hos stora tösen. Det blir loppisrunda, kanske besök på caféet med goda kakor och kanske lite käk. Förmodligen blir det lite bärande av bohag också, men det förtränger jag än så länge. ;-)

* På söndag är det premiär för andra säsongen av Solsidan. Det är något att längta till! Man kan få en liten tjuvkik här. Inte sett första säsongen? Ja, då är hela helgen bokad. Skaffa boxen och titta ikapp!

Fast just nu tänker jag krypa till kojs med Nitton minuter. Det längtar jag också efter att få göra.

Det grämer mig en aning!

Jag såg Alex Schulmans erbjudande om att förbeställa den nya boken för att få en signerad bok - och sånt är jag lite svag för. Jag har förvisso inte ens läst hans första bok, men jag har fått för mig att den är rätt bra. Jag har läst hans pappablogg som numera är nedlagd, och jag läser hans nya blogg - Alla får Plus! - och jag gillar språket; nyanserna, den stillsamma humorn och eftertanken. Och så har jag bestämt mig för att läsa hans nya, men fick inte tummen ur för att verkligen bestämma mig för att få en signerad bok. Det hade jag kunnat låta bli att gräma mig över, om han bara låtit bli att publicera bilder som dessa i bloggen:

Bild lånad från Schulmans blogg.

Jag hade verkligen velat ha en sån galen signering. Verkligen, verkligen.

Återkommer när jag har grämt mig klart.

Breven är godare vissa dagar...

Eller, jag tror i alla fall det. Jag har inte haft samvete att faktiskt sprätta en ask för att smaka - det är alldeles för söta askar för att jag ska kunna göra det. Frågan är om jag någonsin kommer att kunna sprätta Lotta-asken... Tveksamt!

B. Wahlströms firar 100-årsjubileum i år, och det är med anledning av detta som det trillar ner tablettaskar i brevlådan hos somliga. Jag antar att det är fler bokbloggare som fått godis idag? ;-) (Och ja, det låg även färgglada trycksaker om själva firandet i kuvertet, men godiset... Det är godiset som är dagens hit!)

Och för att nämna böcker i det här inlägget och inte bara karameller, så kan vi konstatera att det är lite då och då som jag har påpekat att Lotta-böckerna fortfarande ligger högt på min lista över böcker jag gillar... Överhuvudtaget är jag löjligt förtjust i de röda ryggarna. ;-)

En ska bort..!

Tre hör ihop, och en ska bort... Vilken ska bort och vilka hör ihop - och varför..? Och man behöver inte alls ha läst böckerna för att kunna lista ut rätt svar. ;-)

Gissa på! ;-)

Och nu finns "facit" bland kommentarerna...

Strängt upptagen...

med att hålla på och börja jobba igen efter lovet! Det går sisådär.  ;-)

Sist jag var på biblioteket lånade jag med mig Nitton minuter och nu har jag börjat läsa den. Hittills: bra. Återkommer då jag har läst ut den! ;-)

Graffitinaglar och stickesockar

Det här är sockarna...

som jag stickade av det här garnet:

Första gången jag stickar sockar på sticknålar 2,5. Det blev snyggt, men tog lite längre tid - vilket i och för sig var meningen eftersom jag påbörjade stickningen under en konferens (man orkar ju bara inte sitta och lyssna hela tiden, man måste pillra med något också) - men förmodligen hade det inte tagit sån evinnerlig tid om jag inte låtit stickningen ligga i sin stickpåse alldeles för många veckor från första rycket till slutrycket... Förmodligen. Och hon som bär sockarna är nöjd. ;-)

En av fördelarna med att ha tonåringar i huset är alla roligheter det för med sig. Exempelvis hade jag nog aldrig ens funderat på att köpa graffitinagellack till mig själv, men när nu sjuttonåringen har fått sådant i julklapp vill man ju vara med och testa. Lite synd bara, att mina naglar är i värsta skicket just nu. Torra, fula fingertoppar, spruckna nagelband och naglar som gått av, den ena efter den andra. Så det är kanske inte tiptop-naglar, men det är ändå lite kul:

Jag vet inte om det är så mycket graffitinaglar, egentligen. Det är mest ödlenaglar, kanske? Och upptryckta över en halv datorskärm är det kanhända skräcködlenaglar... Eller dinosaurienaglar..? ;-)

De ovanliga 2, av Åke Mokvist

Det här är en rätt udda bok. Det är en samling porträtt av ovanliga människor; så enkelt och ändå så ovanligt.

När jag började läsa den här boken insåg jag kvickt att jag egentligen gjorde ett misstag som lånade hem just De ovanliga 2 - jag skulle naturligtvis ha börjat med De ovanliga. Där börjar nämligen porträttserien. Bok nummer två består av dels en slags uppföljande reportage av första bokens porträtt, dels några nya porträtt. Varje människa har fått ett eget kapitel, med fina fotografier och text. Texterna kring människorna är ödmjukt författade; de beskriver klart och tydligt vad som är ovanligt med varje människa och författaren visar respekt inför varje persons livsval. Författaren tolkar inte det bokens ovanliga gör och säger, utan han berättar eller återger med deras egna ord. Det är inte en kritiskt resonerande reportagebok, utan just en berättande reportagebok.

Den här sortens böcker är rätt sällsynta, tror jag - men samtidigt väldigt viktiga. Det handlar ju om alldeles äkta människor, som ibland lever mitt ibland oss men lika ofta i utkanten av vårt samhälle. Ovanliga människor betraktas ofta som udda original att skoja om eller så är man lite rädd för dem av oklara skäl (och det är inte alltid man medger det), men alltför sällan tror jag att man bemöter dem på precis samma sätt som alla oss andra väldresserade, väljusterade och tillklippta (eller vingklippta) pajsare. Boken ger vem som helst en möjlighet att ta del av hur några ovanliga människor tänker och resonerar.

Jag gillade boken och det enda jag ångrar är att jag inte hade förstånd att börja med första boken. Jag är lite rädd att det skulle kännas som att jag redan hade kikat i facit, om jag skulle läsa den nu.

Både De ovanliga och De ovanliga 2 är utgivna på Balkong förlag. Jag lånade min bok på biblioteket, och kanhända har även ditt bibliotek köpt in böckerna... ;-)

Loppisrunda!

Idag har jag och mittentösen varit på loppisrunda - och jag gjorde ett suveränt fint fynd! Vi hängde på låset till en av våra favoritloppisar, och det var en evinnerlig tur att vi bestämde oss för att börja just precis där! Hade vi kommit två minuter senare, då hade den här hyllan varit väck:

Ja, den ser inte mycket ut för världen på det här halvsuddiga fotot, kanske - men det är ett bedrövligt mörker som råder nu, för en lat fotograf som jag! I alla fall, det som är så bra med det här fyndet, det är att jag redan har två stycken sådana här trevånings Reda-hyllor. Dessvärre finns det tomma luckor i dem - men, nu kan jag fylla igen luckorna med hjälp av glas från den här hyllan. Det var alltså glasen som jag var ute efter - men jag kan gärna samla till dess att den här hyllan också är komplett. Det får ta den tid det tar... Den uppmärksamme ser att det är två spruckna glas i hyllan här, men det gör ingenting. Jag har inte precis ruinerat mig på inköpet, eftersom hela härligheten bara kostade 150:-. Jag snabbkollade precis på tradera och där ligger en komplett, lika stor hylla, på 600:- just nu. ;-)

Extra roligt är att det sitter en liten handskriven lapp på sidan av hyllan, som talar om att det här är den hylla som satt i någons allra första kök på Kaptensgatan i Umeå då hon bodde där år 1952.

Och på en annan loppis snavade jag över två efterrättsskålar i en modell som jag alldeles nyligen har börjat köpa på mig. Perfekt! En hel femma styck gav jag för dem.

Inga bokfynd blev det idag. Men jag överlever bra ändå! ;-)

En ska bort!

Vi kör en till, eller hur?

En ska bort och tre hör ihop. Vilken och vilka, och varför? Gissa på! ;-)

Korkat, kanhända...

Men när symaskinen tvinnar tråden och sliter av den var tredje decimeter, då tror jag att maskinen behöver få sig en omgång med dammborsten. Tydligen räckte det inte med lite finpillande där man kommer åt, utan jag lossade helt på höljet - och jo, det var en bra idé. Det gick att gräva fram rejäla dammkorvar och garanterat var det de där dammkorvarna som hjälpte till att tvinna och trassla tråden så att den gick av hela tiden. Nu väntar jag bara på att maken ska komma hem så att han ska få hjälpa mig att montera ihop skitmaskinen igen. Den bestämde sig uppenbarligen för att ändra form medan jag pillrade med dammborsten, så nu passar inte höljet längre. Men allting lär passa ihop väldigt fint när han kommer hem och lägger sina magiska händer på det. Det vet jag av erfarenhet. ;-)

Jag har mest sytt idag. Sett ett par avsnitt Brothers & Sisters. Tvättat lite; hundleksaker till exempel. Ätit skrovmål från Frasses. Skrattat halvt ihjäl mig åt sjuttonåringen som spelade upp en scen ur Solsidan (som vi också håller på och kollar på). Väldigt mycket lyx för att vara en röd torsdag. ;-)

Nu ska jag lägga in en till liten lek. En ska bort. Kommer strax!

Ska vi leka?

Ni kan det där leken, där tre hör ihop och en ska bort - eller hur? För den som inte kan, finns en instruktionsvideo här:

Och så byter vi bara ut frågan till "Vilka tre böcker hör ihop och vilken ska bort?"

Enkelt! Då kör vi! ;-)

Saker jag funderar på just nu...

* Är det okej att strosa iväg till jobbet på fredag (jo, jag jobbar på fredag ;-( ) i långkalsonger och väldigt stor t-shirt..? Jag har ju haft ledighetsuniform på mig sedan jullovets start och det börjar kännas obekvämt att behöva börja byta till normala kläder!

* Kommer det bli någon IKEA-resa inom överskådlig framtid..? Jag håller på att förgås av abstinens, märker jag. Är det inte för kallt så är det för förkylt. Är det inte för förkylt så är det något annat. Och jag vet verkligen inte vad jag skulle kunna behöva köpa, men jag vill i alla fall dit. Om inte annat kan jag köpa lite påsklämmor och säkert en förpackning värmeljus. Och nej, man gör inte så att man börjar räkna in bensinpriset i varornas pris bara för att kunna konstatera att det hade blivit billigare även om man hade handlat hemma på Fina Gatan.

* Har jag förlorat förmågan att sticka vantar med flera färger? Det gick åt pipsvängen med det par vantar jag började på häromdagen. Jag har rivit upp, stickat om, rivit upp, stickat om och nu har jag rivit upp och nystat upp. Bannade skit.

* Om jag beställer kataloger från Stoff&Stil och skriver att det är akut, riktigt akut - kan de skicka katalogerna så att jag har dem i min näve allra senast till dess att jag ska gå och lägga mig, så att jag i alla fall kan drömma vackert om saker som går att sy..?

Och sen var det nog inte något mer.

För den som aldrig ids läsa i kommentarsfältet...

vill jag bara påpeka att det inne hos Vixxtoria finns en utmaning som vi båda står som upphovskvinnor till. Jag säger bara Ukraina och poeter. Känn på den! ;-)

Och det har verkligen inte särskilt mycket med en girighet efter Stora Kulturbloggpriset att göra. Mer har det att göra med en strävan att förena länder i kulturens anda. Typ.

Nyårslöften?

Det är den här tiden på året då vanliga människor avlägger allehanda löften om att bli smalare, snyggare, friskare, gladare, lyckligare och rikare. Det är också den här tiden på året som bokbloggare avlägger allehanda löften om att, under det nya året, läsa fler kinesiska författare, minst en bok på ukrainska, i alla fall 50% kvinnliga författare, sju böcker i veckan, fem biografier, varannan poesi - varannan deckare, alla nobelpristagare och därtill minst tio debutanter - förutom alla de gamla vanliga favoriterna som ju ska läsas bara för att man vill. Jag blir alldeles yr. Jag skulle också vilja bli allt det där som vanliga människor tänker sig att bli (rik, smal, snygg, frisk etc.) och en del av mig skulle också vilja vara så strukturerad och målinriktad att jag verkligen ökar på min allmänbildning med någon bok på ukrainska och varannan poesi - fast en annan del av mig undrar om jag är dum i hela huvudet som ens tänker tanken att hoppa på alla utmaningar som florerar... Jag känner mig själv alltför väl.

Jag menar, jag läser ju böcker för att jag vill det. Jag läser verkligen inte ut en bok om dagen, men jag läser lite eller ganska mycket i en bok varje dag. Somliga böcker undrar jag verkligen varför jag läser och då tar jag mig friheten att sluta läsa mitt i läsningen. Andra böcker läser jag med nöje trots att jag inser att andra människor nog verkligen undrar varför jag läser... Utmaningar känns ambitiöst och det är allmänbildande och vidgar ens läsande och det finns garanterat en hel massa klokskap i det där med att ställa upp mål för läsningen. Eller kanske inte mängdmål. Just mängdmål har jag svårt att se poängen med. Det måste få bli så många böcker jag har haft ork och lust att läsa, helt enkelt.

Somliga böcker kommer drällandes till mig på de mest märkliga vägar (exempelvis via gröna överraskningspaket som för en tid sedan) och där kan det poppa fram sådant som jag inte hade kommit på att läsa utan en knuff. Andra böcker kommer till mig som recensionsexemplar; efterfrågade eller spontant skickade från förlag och marknadsförare. De efterfrågade vill jag ju läsa och somliga av de spontant skickade har jag insett efter läsning att jag verkligen ville läsa. Andra har jag fastnat i eller avbrutit. En hel drös böcker lånar jag från biblioteket; det går ju inte att gå in till biblioteket utan att komma ut med minst en bok i näven... Så gott som alla bibliotekslån blir lästa, tror jag. Jag har ju klämt och känt och kikat i... Rätt många böcker köper jag på loppis och second hand. Ofta impulsköp! Ska vi gissa att det är varannan hit och varannan skräp? Någon enstaka köper jag  i bokhandeln eller över nätet.

Det där sista ska det dock bli ändring på. Jag har nämligen gått med i en bokklubb! Jo. Det är sant! Jag, som inte vågat vara med i bokklubbar under de senaste tio åren - jag glömmer bara bort att avbeställa och så får jag konstiga böcker som jag inte vill ha - har gått med i en bokklubb. Och då lovar man dyrt och heligt att köpa tre böcker under de närmaste tio månaderna. Det tror jag att jag kan gå iland med, faktiskt! Varför jag gick med i en bokklubb helt plötsligt? Ja... Vad ska jag säga..? Äh, premien, mina vänner! Premien! En stor skål och sex dessertskålar ur samma serie som jag samlar temuggar i... Tänk att bokklubben gjorde sig omaket att skräddarsy ett premiepaket just enligt min smak! Det hade jag aldrig trott. ;-)

Så nej, inte heller hos mig kommer man att få se någon lista över vad jag lovar att läsa under året. Jag kommer garanterat ha lust att hoppa på någon utmaning, för det verkar som sagt rätt intelligent - men så inser jag att jag är alldeles för mycket lustläsare för att det ska funka, och så avstår jag. Dumt eller inte.

Vid sidan av läsningen har jag ju ett liv, dessutom. Hundar och ungar och jobb och allt det där. Och svårartat kli i fingrarna som innebär att jag ständigt måste pyssla med något. För att illustrera livet vid sidan om använder jag mig att ett foto på Vovven och Valpen. Det är från i somras, från den tid då Valpen faktiskt var mindre än Vovven:

Tänk, snart är det sommar igen! ;-)

Och hur tänker ni? ;-)

Kerstin och jag, av Astrid Lindgren

Jag minns inte längre varför jag ville ha fram mitt gamla exemplar av Kerstin och jag, men när jag letade efter boken kunde jag inte hitta den. Så klart. Vem hittar något i den skrubb där jag (familjen!) förvarar barn- och ungdomsböcker..? Jag gav upp och tänkte att jag nog hade tappat bort den för tid och evigheter.

Några dagar före jul, då jag egentligen borde vara strängt upptagen med att baka julkakor och handla julklappar, drällde jag omkring på återvinningsmarknaden och vad stod där i hyllan - om inte en Kerstin och jag!? En som har mycket snyggare omslag än den som jag vet att jag har ägt!

Så, hur var boken då? Jo. Berättelsen om Kerstin och Barbro, de sextonåriga tvillingarna som tillsammans med sina föräldrar flyttar ut till landet för att bedriva jordbruk med självhushållning - det känns som en historia som håller bra. Förvisso är somligt gammalt, som hur själva jordbruket bedrivs, men det gör absolut ingenting. Det är tidsmarkörer, betydligt mer än störande inslag. Bokens berättare, Barbro, blir förälskad - men sviker sin kärlek Björn för att hänga med någon som är mycket mer intressant än Björn. Till sist blir den nye, äventyrlige kavaljeren bara för mycket och Barbro får gruvliga samvetskval över hur hon ska kunna se Björn i ögonen igen, än mindre låta honom veta hur mycket han betyder för henne. I inslagen om hur arbetet på gården fördelas finns också en slags sensmoral inbyggd, som går ut på att beskriva hur lycklig människan blir av att arbeta, istället för att slå dank hela dagarna. Det håller. Rakt igenom!

Astrid Lindgren var dessutom en mästare på att skriva så att texterna håller sig år efter år. Språket andas tidigt nittonhundratal, precis som det ska göra - men det känns inte gammalt. Det finns inte just någon fånig, föråldrad slang (som det finns alldeles för mycket av i till exempel Jolly-serien), däremot finns det gott om sköna uttryck. Exempelvis kallar pappan sina tvillingflickor för knallhattarna, och mamman i familjen liknar han vid en liljekonvalj. Genom hela boken finns också en underfundig och härlig humor som är väldigt mycket Astrid Lindgrensk.

- Och om du vore en blomma, sa Kerstin till pappa, så skulle du vara en fetknopp. Det är du ändå förresten.
Då sa mamma strängt till Kerstin:
- Tänk på att det är din far du talar till!
Och Kerstin sa, att det var just det, hon tänkte på. Och då sa mamma till pappa, att om han inte i alla tider hade varit så brottsligt svag för sina döttrar, så skulle hon aldrig ha vågat tilltala honom på det sättet.
- Jag vet, jag vet, sa pappa och riste översiggivet på huvet. Jag tillhör den där sortens olyckliga föräldrar som aldrig slår sina barn annat än till självförsvar. Men det ska bli ändring! Knallhattarna ska uppfostras! Hårt och skoningslöst! Jag tänker börja nu endera dag, jag tänker börja - låt mig se - på torsdag.
- Fint, sa Kerstin. Kan vi ta det mellan elva och tolv, för sen har jag inte tid.

Kerstin och jag var alldeles klart värd att läsas en gång till (för vilken gång i ordningen vet jag inte...)! Och nu är jag lite sugen på att leta rätt på Kati-böckerna. Hoppas att jag springer på dem på någon loppis som jag absolut inte har något skäl att besöka... ;-)

(Och så kan vi gissa att jag kommer hitta min gamla Kerstin och jag, då jag ska sortera in den här i bokskrubben...)

From now on...

skall detta vara mitt knark min last:

Saffransbiscotti! Så begärligt, så oemotståndligt... Jaja, jag vet att julen ska kastas ut snart, men jag hann inte baka före jul. Igår hann jag. Precis när skorporna stod och torkade i ugnen passade sjuttonåringen på att tappa en glasskål så att det flög glasbitar över halva köket. Vilken evig tur att jag inte hade lyft plåten ur ugnen!

Jag har handlat tyg också, bland annat det här:

Det är också tämligen oemotståndligt och ska förhoppningsvis få ingå i ett babylapptäcke, om det blir godkänt av babybärerskan! ;-)

Årets lästa böcker 2011

Här kommer jag fortlöpande att fylla på med de böcker som jag har läst under 2011. För den som är intresserad av att kika på vad jag har läst de senaste åren finns klickbara länkar i högermarginalen! Klicka runt! ;-)

Kerstin och jag - Astrid Lindgren (ungdom)
Att rosta bröd - Roger Rosenblatt (roman)
De ovanliga 2 - Åke Mokvist (biografi)
19 minuter - Jodi Picoult (roman)
Vredens tid - Stefan Tegenfalk (kriminalroman)
Svartvintern - Marianne Cedervall (roman)
Döden på en blek häst - Amanda Hellberg (roman)
Lycka på Rosewood Lane - Debbie Macomber (roman)
Pappa Långben - Jean Webster (klassiker/ungdom)
Konsten att tala med en änkling - Jonathan Tropper (roman)
Afrodite och ödet - Ritta Jacobsson (ungdom)
Sockerdöden - Unni Lindell (kriminalroman)
Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag - Sara Ohlsson (ungdom)
Kära Fiende - Jean Webster (ungdom/klassiker)
Kapitulera omedelbart eller dö - Sanne Näslinger (ungdom)
Förföljd av det förflutna - Nora Roberts (roman)
Härskarteknik - Elaine Bergqvist (fack)
Änglavakter - Kristina Ohlsson (kriminalroman)
Sanningens ögonblick - Kristin Hannah (roman) 
Nya röster sjunger samma sånger - Liza Marklund (krönikor)
Fyrmästarens dotter - Ann Rosman (kriminalroman)
Själakistan - Ann Rosman (kriminalroman)
Blodläge - Johan Theorin (kriminalroman)
Du borde vara här - Jesper Bohm (ungdom, lättläst)
Cirkeln - Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren (ungdom)
Vinteräpplen - Josefin Sundström (roman)
Bittrare än döden - Camilla Grebe och Åsa Träff (kriminalroman)
Change of Heart - Jodi Picoult (roman)
Drömmen förde dig vilse - Anna Jansson (kriminalroman)
Kråkflickan - Eriksson och Axlander Sundqvist (kriminalroman)
Den farliga leken - Mari Jungstedt (kriminalroman)
Det fjärde offret - Mari Jungstedt (kriminalroman)
Det du inte såg - Patrik Sjöberg och Markus Lutteman (biografi)
Flimmer - Anne Holt och Even Holt (kriminalroman)
Porto Francos väktare - Ann Rosman (kriminalroman)
Mitt perfekta liv - Sarah Dessen (ungdom)
Niceville - Kathryn Stockett (roman)
Kvinnan i rummet - Jussi Adler Olsen (kriminalroman)
Jag ska bara fixa en grej i köket - Moa Herngren (roman)
Finns inte på kartan och Hitta vilse - Carin Hjulström (roman)
No och jag - Delphine de Vigan (roman)
Godis åt folket - Thomas Hedlund och André Persson (fack)
Ensamma hjärtan och hemlösa hundar - Lucy Dillon (roman)
Britt-Mari lättar sitt hjärta - Astrid Lindgren (ungdom, klassiker)
Du är min - Nigel Hinton (ungdom, lättläst)
Illusioner - Judy Waite (ungdom, lättläst)
Spinnsidan - Marianne Cedervall (roman)
80 grader från Varmvattnet - Karin Alfredsson (kriminalroman)
Allt att vinna - Robin Pilcher (roman)
Hoppas - Åsa Anderberg Strollo (ungdom)
Oskyldiga - Anne Cassidy (ungdom)
Vi är väl vänner - Marie-Chantal Long (ungdom)
Välkommen hem - Johanna Lindbäck (ungdom)
Är det någon där? - Christina Wahldén (ungdom, lättläst)
Min systers dotter har många pappor - Christina Wahldén (ungdom)
Gå ensam hem - Christina Wahldén (ungdom, lättläst)
Sju jävligt långa dagar - Jonathan Tropper (roman)
Kvinnorna på 10:e våningen - Karin Alfredsson (kriminalroman)
Klockan 21:37 - Karin Alfredsson (kriminalroman)
Den sjätte gudinnan - Karin Alfredsson (kriminalroman)
Söta pojkar är bara på låtsas - Moa Eriksson Sandberg (ungdom)
Flyga högt - Katarina von Bredow (ungdom)
Jag vill bara att du gillar mig - Ingrid Olsson (ungdom)
Kaffe med musik - Karin Brunk Holmqvist (roman)
Pojken i hiss 54 - Karin Alfredsson (kriminalroman)
Tigerkvinnan - Katerina Janouch (roman)
Fyrvaktaren - Camilla Läckberg (kriminalroman)
Älskar - hatar - Jenny Downham (ungdom, roman)
Änglamakerskan - Camilla Läckberg (kriminalroman)
House Rules - Jodi Picoult (roman)
Amigurumihundar - Mitsuki Hoshi (fack)
Maos siste dansare - Li Cunxin (biografi)
Mirakel - Renate Nedregård (roman)
Du gamla, du fria - Liza Marklund (kriminalroman)
Stenhimlen - Karin Brunk Holmqvist (roman)
Torsdagsbarn - Sonya Hartnett (roman)
Vickis Vintagebutik - Isabel Wolff (roman)
Den frusna trädgården - Kristin Hannah (roman)
Jane Eyre - Charlotte Brontë (serie, klassiker)
Lägg ut! Episoder ur ett journalistliv - Bo Holmström (biografi)
Nära dig - Joanna Björkqvist (roman)

Det här var ju tråkigt, av David Batra

Jag gillar verkligen det där med arga lappar - särskilt om det har råkat bli lite galet språk också - så när Batras Den som inte tar bort luddet ska dö kom var jag inte måttligt förtjust. Den här gången är jag en liten anings mindre förtjust, men det beror nog mer på att jag har läst alldeles för flitigt på till exempel Arga lappen och Tjuvtittat - två sidor som flitigt publicerar arga lappar och andra lappar - än på att boken är tråkig... Jag är nog lite övermätt på lappar, fast jag inte insett det.

Den absolut rätta läsaren för den här boken är någon som inte slösurfat runt för mycket och råkat läsa alltför många exempel på nätet. Någon som gillar snabb och direkt humor, och som inte har något emot språkliga misstag och krumelurer... En sådan person skulle dyrka boken! Jag dyrkar inte boken. Jag nöjer mig med att gilla den. ;-)

Och den här boken bokför jag under 2010 års läsning, eftersom jag klämde i mig den i mellandagarna - men var för lat för att blogga om den då. ;-)

Årets trilogi...

För en gångs skull har jag råkat pricka in läsningen av en hel trilogi av Nora Roberts under ett och samma år! Handlingen utspelar sig dels på en handelsträdgård, dels på en gigantisk släktgård där handelsträdgårdens ägarinna bor tillsammans med ett par av sina anställda och deras familjer. Och släktspöket, naturligtvis. Hon bor också där på gården och ställer till ett elände för förälskade människor...

Blå dahlia, Svart ros och Röd lilja - att läsa dessa i ett svep är som att ta ett skumbad av romantik, skulle man kunna säga. Det behöver man lite då och då! Kanske. :-)

Årets mest gripande...

En bok som jag inte ens hade sett eller hört något om, innan jag på ren impuls fick för mig att jag skulle vilja läsa den... Och tur var väl det! Att jag läste den, alltså. Jag kunde inte låta bli att tycka så mycket om sjuttonåriga Lennie som nyligen har förlorat storasyster Bailey; den lilla ponnyn har förlorat den stora, ståtliga tävlingshästen som alltid gått före, visat vägen och tagit emot folkets beundran...

Det som egentligen fick mig mest på fall var dikterna i boken. De är väl inga litterära mästerverk, men de utstrålar sådan känsla att jag nästan grät när jag läste flera av dem.

Himlen börjar här. Så gripande, så sorgsen och så levande!

Årets mest sagolika...

Jag visste inte riktigt vad som väntade då jag började läsa Den gode tjuven, men jag är så väldigt glad för att jag läste den! Det är en fantastisk historia om den föräldralöse, tolvårige Ren, som blir bortadopterad till Benjamin - en kringresande äventyrare som ständigt balanserar på slak lina i tillvaron. Livet tillsammans med Benjamin blir inte precis en dans på rosor, men det växer fram en kärleksfull relation mellan de två udda figurerna.

Det som gör den här berättelsen så sagolik är egentligen hela känslan i boken. Det är äventyr, sorg och glädje i en skön blandning, och människorna är så sällsynt udda att man inte kan låta bli att fängslas av dem. Boken är väldigt mycket en flirt med Oliver Twist, men är ändå lika mycket en intressant och självständig roman som står stadigt på egna ben!