torsdagen den 19:e januari 2012

Avig Maria, av Mia Skäringer

När jag läste Mia Skäringers förra bok var jag inte helsåld på den, men inte helt avogt inställd heller. Jag gillade somligt och jag var fundersam kring somligt. Lite grann samma sak är det med den här boken. Den är upplagd på samma sätt som den första boken: halva boken består av blogginlägg och halva boken består av tidigare publicerade krönikor. Och jag tänker samma sak som jag tänkte när jag läste förra boken: människan kan ju skriva, så varför skriver hon inte en bok med nytt material? Numera har jag dessutom koll på vem hon är, i den bemärkelsen att jag har sett Mia & Klara, jag har sett Solsidan 1 & 2, jag har sett showen Dyngkåt och hur helig som helst. Och då känns det verkligen som att jag redan har hört en hel del av det som finns i boken.

Samtidigt som jag tänker allt det där som jag skrev här ovan, så tycker jag också himla bra om mycket av det som står skrivet i boken. Skäringer är ärlig och öppen, och sticker inte under stol med att det kan vara väldigt svårt med livet ibland. Och visst är det så! I den här boken känns det rakare och mer uppriktigt, när hon berättar om hur eländigt det kan bli - och hon jämför sig inte med andra på det sätt som jag ibland tyckte att hon gjorde i första boken. Därmed har hon flyttat fokus till sin egen person och sina egna upplevelser, på ett sätt som gör att det blir mer naket; mer självutlämnande. I boken berättar hon om hur hon sprang med huvudet före rätt in i den berömda betongväggen, och det är inte att undra på. Hon ger så mycket av sig själv (vilket man väl kanske måste göra i det yrket som hon har, lika väl som i somliga andra yrken) och om man hela tiden ger och ger och ger, och inte får vidare mycket tillbaka och känner att man inte räcker till för de som är viktiga för en på riktigt - ja, då är det fort gjort att det slutar så.

Hon är en klok kvinna, den där Skäringer. Jag hoppas att hon fortsätter att berätta både muntligt och i text - och jag önskar att hon en dag släpper en bok med texter som hon har tjuvhållit på och aldrig tidigare delat med sig av. ;-)

(Och för den som undrar är det här ett bibliotekslån. Biblo är bra! ;-) )

3 tycker till.:

Camilla sa...

Jag tittade på något avsnitt av Mia&Klara. Det var bara för mycket. Jag tyckte dom var sååå jobbiga. Sedan har ju Mia dykt upp lite här och där och jag ändrar sakta inställning till henne.

I går lyssnade jag på P1:s program Vinter med Mia. Då blev jag ytterligare lite mer positiv till henne. Hon har mycket klokt att säga, nu när hon lugnat ner sig lite.
Jag hoppar nog ändå över denna boken. Det finns så många andra böcker jag vill läsa innan denna.

enligt O sa...

Håller med, hon borde våga tro på sitt eget skrivande och skriva en bok "på riktigt". Någonstans i mitt bakhuvud snurrar en tanke om att jag läst att hon faktiskt gör det. Hoppas att det är så!

Boklusen sa...

Håller med dig! Varför ge ut en bok med bara tidigare utgivet material? Nej, nästa gång får hon skriva nytt!!