Jag hade inte någon bestämd bild av människan Bo Holmström innan jag läste. Jag kan inte säga att läsningen gav så himla mycket kött på benen heller, egentligen - om man vill Holmström in på livet. Den stora behållningen med boken är hur Holmström serverar ett antal episoder på ett sätt som om han hade suttit mitt emot en vid köksbordet och berättat. Det är förvisso en hel del fakta invävt i hans berättelser, men det finns också en reservation i början av boken som säger att det kan finnas en del oavsiktliga felaktigheter. Genom åren, berättar Holmström, har han litat till sitt minne - men i takt med att nya händelser behövt få plats i minnet har äldre händelser trillat ut. Högst mänskligt. Så nu, när han skulle skriva, har han plockat från minnets arkiv och kollat upp vissa faktabitar för att det skulle bli någotsånär rätt. Det är intressant läsning! Man kan råka få med sig lite allmänbildande kunskap - men man måste, som sagt, komma ihåg att det här är berättat ur ett personligt perspektiv, så det är inte att betrakta som en faktabok. Det finns personliga funderingar kring händelserna och det finns personliga ställningstaganden, men de där personliga reflektionerna får liksom inte ta över riktigt eller ta plats. Jag hade kanske önskat mer sånt, när jag tänker efter. Mer personliga tankar, sådana som gör att det blir lite privat. Det är ju sådant som gör biografier riktigt intressanta.
Så. Läsvärd? Jo. Kanske mest för den som är riktigt intresserad av politik och samhälle - och som dessutom har upplevt det mesta av det som boken berättar om, i tevesoffan. ;-)
0 tycker till.:
Skicka en kommentar