Jag skulle bara...

Ja, ni vet hur det är. Man ska bara, och så blir det liksom en kedjereaktion av händelser... Idag på eftermiddagen fick jag äntligen tid att gå ut och kapa den rabarberblom som tagit sig friheten att poppa fram under den senaste veckan. Men det blev ju inte så. Jag kapade visserligen rabarberblomstren, men så följde det ju med en massa rabarberstjälkar att ta hand om, förutom de grova blomsterrören som ju skulle rätt i komposten. En massa rabarber... Saft!

Jag googlade fram ett recept som jag tyckte såg bra ut, eftersom jag verkligen inte kom ihåg hur jag gjorde förra året. Det sammanföll rätt fint med middagsmatlagningen, mitt saftprojekt - men maken fick fixa middag medan jag karvade rabarber. Eftersom det blev rätt mycket rabarber att ta hand om i all hast, bestämde jag mig också för att testa ett pajrecept som jag fått av vår hk-lärare.

Pajen ser god ut redan nu - men rabarbersaft ser rätt tråkig ut till dess att den är färdigkokt. Saften kommer jag för övrigt hälla i pet-flaskor (5 dl) och lägga i frysen, så att den säkert håller sig.

Rabarberpaj som ägnar sig åt att coola ner sig lite.

Rabarbersaft som ägnar sig åt att bli just saft...

Resultatet av ska bara blir alltså idag rabarbersaft och rabarberpaj. Inte så dumt ändå, när man tänker efter... ;-)

Och så kan vi en gång för alla konstatera att den där plastgrunkan som man har för att sila saft verkligen inte är den vackraste grej man har i köksskåpen.